Historisk dom i Guatemala: Diktator dömd för folkmord

Det är historiska ögonblick i Guatemala dessa dagar. I fredags kom nyheten att Efraín Ríos Montt har dömts till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Det är första gången som en tidigare statschef har dömts för detta i nationell domstol. Så skriver Sara Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala. Läs hela hennes text här på fredsobservatörernas blogg: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2013/05/13/antligen-har-de-lyssnat-pa-oss-om-den-historiska-domen-mot-efrain-rios-montt/

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Foton från Guatemala, maj 2013, av Tamara Vocar och Roderico Díaz

Den juridiska processen mot före detta diktatorn Efraín Ríos Montt pågick i 12 år innan domstolen till slut utfärdade domen. Kristna Fredsrörelsen fanns med vid början av nittiotalet och skyddade flyktingarna som då återvände hem till Guatemala efter att ha flytt till Mexiko undan folkmordet. År 2001 återvände vi till Guatemala för att skydda de som då inledde arbetet med att anmäla Ríos Montt och andra militärer för folkmord. Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare Sofia Walan säger i ett uttalande:

- Det här är en historisk händelse och ett viktigt steg för fred och försoning i Guatemala. De människorättsförsvarare som vi medföljer i Guatemala har kämpat för detta under lång tid och med stort tålamod. Nu måste det internationella samfundet stödja de som har vittnat i processen så att de inte utsätts för hot eller repressalier.

Kristna Fredsrörelsen har arbetat för att skydda överlevare efter folkmordet i Guatemala i över tio år och har en nära relation till organisationerna AJR och CALDH som har drivit rättsprocessen mot den tidigare diktatorn Ríos Montt. Ríos Montt satt vid makten under den allra blodigaste perioden av inbördeskriget, åren 1982-1983, då regeringsstyrkor utförde hundratals massakrer mot civilbefolkningen. När fallet äntligen togs upp i domstol förra året var det ett resultatet av vittnenas och överlevarnas hårda kamp och beslutsamhet att kämpa vidare trots smärtan och trots upprepade hot. Guatemalas diktatur var hård och blodig, inbördeskrig pågick i 36 år och krävde över 200 000 dödsoffer. Enligt sanningskommissionen CEH var den guatemalanska staten skyldig till 93% av alla övergrepp mot mänskliga rättigheter som begicks under kriget.

I sitt slutanförande på rättegångens sista dag uttryckte Francisco Soto från människorättscentret CALDH:

- Vi har kämpat för rättvisa i 30 år. Det här är inte en våldshandling och det handlar inte om hämnd. Detta handlar om rättigheter. Vi står nu inför ett viktigt moment i vårt lands historia. Om vi glömmer det som hänt så är vi dömda att upprepa historien.

Sofia Walan på Kristna Fredsrörelsen uttrycker dubbla känslor över domen:

- Idag är vi glada och lättade över den här domen, men samtidigt vet vi att rättvisan gick för långsamt och att en lång väg fortfarande återstår innan såren är läkta. Överlevarnas sorg och lidande kan aldrig suddas bort. Trettio år av straffrihet har passerat, men det är mycket positivt att de ansvariga nu äntligen börjar ställas till svars för sina handlingar.

I den nu avslutade rättsprocessen stod de tidigare militärerna Ríos Montt och Rodríguez Sánchez åtalade för folkmord och brott mot mänskligheten. Ríos Montt dömdes till totalt 80 års fängelse medan Rodríguez Sánchez friades från alla anklagelser. Nu väntar en process av överklaganden som mycket väl kan dra ut på tiden. Följ fredsobservatörernas blogg för att få uppdateringar om vad som händer i fallet framöver: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/

Besök gärna fotografen James Rodriguez hemsida för att se foton från rättegångens sista dag: http://www.mimundo.org/2013/05/11/2013-05-10-former-head-of-state-rios-montt-guilty-of-genocide/

Det tog över tio år för Guatemalas rättsväsende att inleda rättegången mot den tidigare diktatorn Ríos Montt och i arbetet med att förbereda rättsfallet har vittnen, jurister och andra människorättsförsvarare utsatts för otaliga hot och attacker. Domen är en seger för det guatemalanska civilsamhället och organisationerna AJR och CALDH, men även Kristna Fredsrörelsen har bidragit till arbetet genom att skydda personer och organisationer som har drivit fallet. Domen mot Ríos Montt visar att bistånd och stöd till civilsamhället har en effekt och bidrar till att stärka de mänskliga rättigheterna i världen. För att fortsätta det här arbetet behöver Kristna Fredsrörelsen ditt stöd. Skänk en gåva till bankgiro 900-0316 och följ oss här:

Facebook: https://sv-se.facebook.com/kristnafreds

Twitter: https://twitter.com/KristnaFreds

Kristna Fredsrörelsen i media

Kristna Fredsrörelsen i Sveriges Radio P1

Den 8 maj klockan 15 deltar Kristna Fredsrörelsens Stina Karbing i ett samtal om ickevåld och feministiskt självförsvar i programmet Nordegren & Epstein i Sveriges Radio P1, missa inte det!

Uppdrag: Fredsobservatör

I en ny artikel från Uppsala Universitet uppmärksammas Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer i Colombia:

- Jag ville få en utmaning och uppleva ett äventyr, men också arbeta med något konkret där jag känner att det jag gör bidrar till något positivt, säger fredsobservatör Agnes Berge. 

Läs hela artikeln här.

Nytt globalt vapenavtal ett viktigt steg framåt

Nyligen undertecknades för första gången ett globalt avtal för reglering av världens vapenhandel. Detta är unikt och Kristna Fredsrörelsen har varit med och tryckt på för att göra avtalet så strikt som möjligt.

– Vi har jobbat för det här i tio års tid tillsammans med våra partners i Latinamerika och i dag har vi firat avtalet. Det är långt ifrån perfekt, men ändå ett viktigt steg framåt, säger Jon Bergeå som arbetar som programsekreterare för mänsklig säkerhet och nedrustning hos Kristna Fredsrörelsen.

Läs hela artikeln här.

Aktion för etiska pensioner

Den 17 april överlämnade Kristna Fredsrörelsen och andra organisationer 3360 vykort till Finansdepartementet med krav på att de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) måste bli bättre på att respektera miljö och mänskliga rättigheter i sina investeringar. Aktionen uppmärksammades bland annat av Fria Tidningen och här på Kristna Fredsrörelsens blogg. Vill du vara med och stödja kampanjen för rättvisa och miljövänliga pensioner? Beställ vykort via e-post: aron.lindblom@krf.se

Viktigt att fortsätta arbeta för mänskliga rättigheter i Latinamerika

Kristdemokraternas Desiree Pethrus uttryckte stöd för Kristna Fredsrörelsens debattartikel till försvar för biståndet till Latinamerika. Foto från Twitter.

Just ny ryktas det om att Sida diskuterar att avsluta biståndet till de tre länder i Latinamerika som fortfarande får bistånd: Guatemala, Colombia och Bolivia. Kristna Fredsrörelsen menar att Sidas främsta argument, nämligen att dessa tre länder klassas som ”medelinkomstländer”, är svagt och bygger på en missuppfattning om vilken nytta biståndet kan göra. Förslaget att avsluta biståndet till Latinamerika har även kritiserats av Kristdemokraternas Desiree Pethrus (se ovan) och Folkpartiets Christer Winbäck. I en debattartikel i Dagen tydliggjorde vi vår syn på Sveriges bistånd till Latinamerika:

Förra året inleddes nya fredsförhandlingar mellan den colombianska regeringen och gerillan Farc. Detta är ett steg i rätt riktning för fred och positiv utveckling i Colombia och Sverige borde finnas med som en stark aktör till stöd för denna process. Att i dagsläget lämna Colombia med argumentet ”medelinkomstland” vore mycket olyckligt. Även Guatemala klassas som ”medelinkomstland”, men det absurda i detta begrepp blir tydligt när det samtidigt går att konstatera att hälften av alla barn i landet lever med kronisk undernäring. FN har beskrivit Guatemala som en av de värsta hungerkatastroferna i världen. I det första Millenniemålet har Sverige lovat att bidra till att halvera jordens fattigdom och hunger, något som blir svårt att uppnå om biståndet till Guatemala ska avbrytas. Samtidigt som situationen för de mänskliga rättigheterna är kritisk har rättssystemet i Guatemala alldeles nyligen tagit de första stegen till att utreda det folkmord som militären utförde under 1980-talet. Vi har svårt att förstå logiken i att Sida i detta läge vill avbryta samarbetet med de jurister, advokater, domare och vittnen som riskerat sina liv i processen för att utreda folkmordet i Guatemala.

Läs hela Kristna Fredsrörelsens debattartikel här.

Fler röster från Kristna Fredsrörelsen

Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare Sofia Walan skriver regelbundet ledarartiklar i eget namn i Sändaren, hennes senaste text går att läsa här: http://www.sandaren.se/debatt/det-finns-bara-en-utvag

Även ordföranden Peter Lööv Roos skriver texter i eget namn, bland annat här på bloggen Dagens Seglora: http://dagensseglora.se/2013/04/26/en-karleksforklaring-till-fororten/

Kristna Fredsrörelsen i Almedalen

Under första veckan i juli kommer Kristna Fredsrörelsen att delta i Almedalsveckan i Visby för att diskutera fred, vapenhandel och mänskliga rättigheter. Följ oss här på bloggen eller via hemsidan för att få information om var och när du kan träffa oss i Almedalen.

Kristna Fredsrörelsen är en viktig röst i samhällsdebatten. Vi står envist upp mot orättvisor och för fred. Om du vill att vi ska fortsätta höras och synas i debatten så är du varmt välkommen att bli medlem eller ge en gåva till bankgiro 900-0316. 

Följ Kristna Fredsrörelsen på Facebook: https://sv-se.facebook.com/kristnafreds

Följ Kristna Fredsrörelsen på Twitter: https://twitter.com/KristnaFreds

Färre övergrepp tack vare den internationella närvaron på Västbanken

Hanna Eklund är ickevåldstränare, aktiv i Kristna Fredsrörelsens lokalgrupp i Göteborg och för tillfället placerad som obeväpnad följeslagare på Västbanken i Palestina med uppdrag att dämpa våldet och förhindra brott mot folkrätten. Här skriver hon om sina erfarenheter från Palestina:

Soldater kontrollerar en bondes last på ockuperat område på Västbanken i Palestina.

Det bruna steniga landskapet har blivit grönt av regnet. Jag står på en kulle och blickar ut över fält, olivträd, citronlundar och några gråa stenhus. Längs den branta snirkliga grusvägen ser jag en man på traktor sakta ta sig neråt mot fälten. På avstånd ser jag hur han närmar sig avspärrningen, grinden han måste passera för att ta sig vidare. Uppifrån där jag står vet jag redan hans öde innan han själv vet det. Grinden är låst, det finns inte en soldat i sikte. Mannen når grinden, väntar en stund, men börjar sedan den långsamma mödosamma vägen tillbaka igen.

Jag bor och jobbar i en by på Västbanken som heter Jayyous. Här begränsas människornas rättighet till fri rörlighet dagligen på grund av muren som Israel byggt. Muren är här i Jayyous byggd flera kilometer bortanför Gröna linjen inne i Palestina.[1] För Jayyousborna, som framför allt livnär sig på sina odlingar, betyder detta att mer än 70 procent av deras mark hamnar på andra sidan muren,[2] i den så kallade ”sömzonen”[3]. För att kunna arbeta på dessa odlingar, i Palestina, måste de söka särskilda tillstånd från Israel och passa grindarnas sparsamma öppettider.[4] Det är svårt att få tillstånd och öppettiderna är inte helt tillförlitliga.[5] Jag arbetar med att kontrollera dessa öppettider, hjälpa människor att söka tillstånd om de blivit nekade och observera vad som sker vid grindarna när de israeliska soldaterna är på plats. Häromdagen lät soldaterna arbetarna stå och vänta fast det var helt tomt och en soldat tog upp sitt vapen i luften och lossade varbygeln mitt framför en lugn förbipasserande arbetare.[6]

Gränsen mellan Israel och Palestina, Gröna linjen, är ca 320 km lång. Muren som Israel bygger är mer än 700 km lång.[7] Varje land har rätt att bygga en sådan mur på sin mark. Problemet här är att mer än 85 procent av muren är byggd i Palestina, varför den är olaglig enligt internationell rätt.[8]

Ekumeniska Följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI) skickar följeslagare till Palestina och Israel för att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Kristna Fredsrörelsen står bakom projektet och det arbete som EAPPI:s följeslagare utför liknar fredsobservatörernas arbete i Mexiko, Guatemala och Colombia.

Jayyous är en liten by med ungefär 3500 invånare, beläget ca 5 mil norr om Jerusalem.[9] Här har Ekumeniska följeslagarprogrammet (EAPPI) haft en placering sedan 2002.[10] När vi promenerar runt i byn känner alla igen våra västar med EAPPI-loggan och barnen hejar glatt. Efter drygt en vecka i denna by kan jag säga att jag känner mig mer än välkommen. Vi har blivit inbjudna på middagar och te, och många har visat uppskattning över att vi är här. Förutom att vi ser och rapporterar vad som sker, är det många som upplever att det sker färre övergrepp med internationell närvaro. Tänk bara genom att bo här med dessa människor gör jag en skillnad.

Läs mer om följeslagarprogrammet här: http://gammal.skr.org/seappi

Vill du lära dig mer om ickevåld och konflikten i Palestina? Läs mer här: http://kristnafreds.wordpress.com/2013/04/26/vill-du-aka-till-palestina-och-israel-lara-dig-mer-om-ickevald-traffa-manniskor/

Hanna Eklund, följeslagare i Jayyous, Västbanken, Palestina.

Källor:

[1] United Nations OCHA/UNRWA, Jayyus Fact Sheet: www.ochaopt.org/documents/Jayyus_July_2008.pdf

[2] Läs om The Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel (EAPPI): www.eappi.org eller www.skr.org/foljeslagare

[3] United Nations OCHA/UNRWA, Jayyus Fact Sheet: www.ochaopt.org/documents/Jayyus_July_2008.pdf . UN Special Focus Barrier Facts & Figures: www.ochaopt.org/documents/ocha_opt_barrier_update_july_2011_english.pdf

[4] Diakonia, The Wall: www.diakonia.se/sa/node.asp?node=857

[5] ”Västbankens gräns mot Israel kallas för den Gröna linjen och betecknar stilleståndslinjen efter kriget 1949. Gränsen som är fastställd i avtalen om vapenvila är därför den de-facto internationellt erkända gränsen”. www.diakonia.se/sa/node.asp?node=1202. United Nations OCHA/UNRWA Jayyus Fact Sheet: www.ochaopt.org/documents/Jayyus_July_2008.pdf

[6] B’tselem, Effect on Palestinian Lands resulting from the Barrier’s Route around Zufin: www.btselem.org/download/200512_under_the_guise_of_security_eng.pdf

[7] Diakonia, Facts & Figures: www.diakonia.se/sa/node.asp?node=969

[8] Diakonia, Movement restrictions: www.diakonia.se/sa/node.asp?node=856

[9] United Nations OCHA/UNRWA, Jayyus Fact Sheet: www.ochaopt.org/documents/Jayyus_July_2008.pdf

[10] Checkpoint watch Falamya Gate, Jayyous, 20130427

Vill du åka till Palestina och Israel? Lära dig mer om Ickevåld? Träffa människor?

Jag har under det senaste året gått på folkhögskolan i Härnösand och studerat fred, ickevåld och ledarskap. Just nu gör jag praktik på Kristna Fredsrörelsen, en praktik som görs i samband med mina studier på skolan.

Under den första halvan av höstterminen ägnades mycket tid åt den kommande resan till Israel och Palestina. Vi skulle åka dit för att studera konflikten och de ickevåldsrörelser som finns där. Förberedelserna till resan var väldigt intensiva. Jag, tillsammans med tre andra, satt med i den gruppen som skulle bestämma och kontakta de organisationer vi ville besöka under de två första veckorna.

I början kändes det ganska överväldigande, vi visste inte riktigt var vi skulle börja. Vem ville vi träffa? Vem skulle ha tid? Hur skulle vi lyckas få allt att gå ihop? Det tog ett tag men efter att vi lyckats boka in en tid med barnrättsorganisationen DCI – Defence for Children International, Palestine section, så lossnade det mesta. Vi fick svar från de flesta och de ville jättegärna träffa oss. Efter lite pusslande i schemat så lyckades vi få det att gå ihop.

Det var inte bara vår grupp som planerade inför resan, det fanns en grupp som skulle ta kontakt och hålla ickevåldsworkshop på två universitet. En annan grupp hade hand om resturangbesöken+alla nöjen vi skulle göra och en sista grupp skulle hålla kontakten med Tent of Nations, en palestinsk farm vi skulle bo och jobba på i en vecka.

Andra förberedelser inför resan var bland annat att läsa på sig om konflikten, vart skulle vi egentligen åka? Hur såg det ut där? Hur ser det ut historiskt och hur ser det ut idag?

Det är bra att läsa innan, man förbereder sig väl, men någonstans tror jag att hur mycket fakta man än lär sig innan så går det inte riktigt att förstå det man upplever och ser när man väl är på plats. Den bisarra kontrasten mellan shoppinggatan “Mamilla” i Jerusalem där de finaste butikerna finns och den godaste chailatten till att stå i en checkpoint klockan 5 på morgonen och bara gå och gå men det tar ändå förbannat lång tid att ta sig igenom. Mer om resan kan ni läsa om i tidigare blogginlägg.

Kursen är dock inte bara en resa till Palestina och Israel. Vi har verkligen djupdykt i ämnet ickevåld. Detta innebär att vi har studerat tidigare ickevåldsrörelsen, exempelvis medborgarrättsrörelsen i USA. Vi har också läst och Gandhianskt ickevåld, ickevåld och genus, läst på om svensk vapenproduktion och export. Träffat Annika Spalde, som är en svensk ickevåldsaktivist. I slutet av året kommer vi även att ingå i Kristna Fredsörelsens tränarnätverk.

Det har varit ett år som har varit som en berg-och-dalbanda, i bland är tempot väldigt intensivt, ibland mycket lugnare. Trots allt händer det mycket, vi har haft diskussioner som sträcker sig från djurrätt till feminism till civil olydnad. Det är mycket tankar som har formats det här året, och det är tack vare att jag har gått den här kursen.

Anna Kristiansson är praktikant på Kristna Fredsörelsens kansli och student på kursen Fred, ickevåld och ledarskap på Härnösands folkhögskola. 

AP-fonderna måste respektera de mänskliga rättigheterna

Aktion för etiska pensioner på Sergels torg i Stockholm. Foto: Jenny Mörk.

Respekt för mänskliga rättigheter och miljö bör lyftas in i lagen som reglerar Sveriges allmänna pensionsfonder (AP-fonderna) – inte vara underordnat avkastningsmålet som i dag. Det är kravet som idag fördes fram av Kristna Fredsrörelsen och sju andra organisationer vid ett möte med Finansdepartementet. På förmiddagen den 17 april promenerade en grupp aktivister från Sergels torg till Finansdepartementets entré i Stockholm. Där tog Finansdepartementet emot de 3360 vykort och elektroniska underskrifter som kampanjen hittills samlat in.

De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna)

AP-fonderna är de myndigheter som kontrollerar majoriteten av svenska folkets inkomstpensioner. Det handlar om totalt cirka 1000 miljarder kronor. Idag finns ingen effektiv styrning av AP-fonderna som hindrar att dessa miljarder investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstörelse. Enligt nuvarande regelverk ska AP-fonderna ta hänsyn till etik och miljö så länge som avkall inte görs på målet om hög avkastning. Granskningar av deras innehav har vid upprepade tillfällen visat på exempel där våra pensionspengar investeras i bolag vars verksamhet kopplas till miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Några av AP-fonderna samarbetar med det så kallade Etikrådet som ska hjälpa fonderna att ta hänsyn till etik och miljö ”dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”, som det står i rådets årsrapport för 2012. Kristna Fredsrörelsen var på plats när Etikrådet presenterade sin årsrapport förra veckan och fick då höra att rådet har avslutat dialogen med bland andra Goldcorp, som anklagats för människorättskränkningar och miljöförstörelse i Guatemala. Etikrådet upprepade också att deras ansvar i första hand är att säkra pensionerna. Respekten för miljön och de mänskliga rättigheterna tycks därmed ha lägre prioritet och av detta skäl kommer AP-fonderna även framöver att fortsätta investera i till exempel gruv- och oljebolag.

Aktivister på väg till Finansdepartementet i Stockholm för att uppmana politikerna att stärka AP-fondernas etiska riktlinjer. Foto: Jenny Mörk.

Investeringar i företag som kränker mänskliga rättigheter

- Ursprungsfolken i Chocó i Colombia riskerar att drivas bort från sin mark av gruvföretaget AngloGold Ashanti. Och genom AngloGold Ashanti är svenskarna medskyldiga till de här kränkningarna, sa den colombianska juristen Patricia Tobón Yagarí när hon besökte Sverige i november 2012. 

Listan på kritiserade företag som AP-fonderna investerar i kan tyvärr göras lång. Här följer några uppmärksammade exempel:

• I juli 2013 miste fem människor i Peru livet i protester mot gruvföretaget Newmont Mining, i vilket AP-fonderna har investerat 448 miljoner kronor. Läs mer här.
• Det folkliga motståndet mot Marlingruvan i Guatemala är kompakt, men AP-fonderna har inte dragit sig ur projektet utan fortsätter istället att investera cirka 300 miljoner kronor i ägarföretaget Goldcorp. Kritiken mot Goldcorp och Marlingruvan har varit svidande och handlar bland annat om miljöförstörelse, hot och våld mot gruvkritiker och att gruvan öppnades utan att respekt för konventionen om ursprungsfolkens rättigheter (ILO 169).
• I Colombia har gruvföretaget AngloGold Ashanti köpt licenser för gruvdrift inom stora områden som ofta bebos av afrocolombianer, ursprungsfolk och andra som inte har rådfrågats om vad de tycker om företagets planer. Oron är stor över de konflikter och den miljöförstörelse som kan komma att uppstå i gruvdriftens spår och AngloGold Ashanti har tidigare fått kritik för bristande respekt för mänskliga rättigheter i anslutning till deras verksamhet i Demokratiska Republiken Kongo. AP-fonderna har sammanlagt investerat cirka 80 miljoner kronor i AngloGold Ashanti. Läs mer här och här.
• I september 2009 sköts läraren Adolfo Ich Chamán till döds och sju personer sårades av säkerhetsvakter anställda av ett dotterbolag till det kanadensiska gruvföretaget HudBay Minerals, som då ägde en kritiserad gruva i El Estor i Guatemala. AP-fonderna investerar cirka fem miljoner kronor i HudBay Minerals. Läs mer här och här.

Manifestation utanför Finansdepartementet i Stockholm där 3360 vykort överlämnades med krav på etiska riktlinjer för AP-fonderna. Foto: Aron Lindblom.

Kristna Fredsrörelsen medföljer hotade människorättsförsvarare

Kristna Fredsrörelsen är en ickevåldsrörelse som vill verka för fred och rättvisa i världen. Ett konkret bidrag till detta är det arbete som våra fredsobservatörer gör för att medfölja hotade människorättsförsvarare i Colombia, Guatemala och Mexiko. Det var tack vare våra fredsobservatörer som Kristna Fredsrörelsen fick reda på att Sveriges AP-fonder investerar i företag som har anklagats för att kränka mänskliga rättigheter. Vi är inte engagerade i den här frågan för att vi av princip är motståndare till gruvor, där har vi som rörelse faktiskt inte tagit ställning, utan vårt engagemang kommer sig av att personer och organisationer i Guatemala och Colombia kontaktade oss därför att de upplevde sig hotade av gruvföretagens verksamhet i dessa länder. Vi har till exempel arbetat med Carmen Mejía och Diodora Hernández, som har blivit utsatta för mordförsök och hot på grund av sitt arbete mot Marlingruvan i Guatemala.

Här överlämnas några av vykorten till Finansdepartementet. Foto: Jenny Mörk.

AP-fonderna bör respektera miljön och de mänskliga rättigheterna

Just nu diskuteras AP-fondernas framtida struktur och styrning av de ansvariga politikerna. Därmed finns just i år en god chans att skapa ett regelverk för AP-fondernas investeringar som garanterar respekten för miljön och de mänskliga rättigheterna. Det är dessa krav som Kristna Fredsrörelsen för fram i den gemensamma vykortskampanj som vi driver tillsammans med sju andra organisationer:

• Hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter måste bli minsta lika viktigt som målet om hög avkastning.
• AP-fonderna bör investera i omställningen för att skapa hållbara och klimatneutrala samhällen.
• AP-fonderna bör inrätta ett oberoende Etikråd. I de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påverkansarbete, bör man helt undvika företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö.

Vill du också delta i kampanjen för etiska pensioner? Mejla aron.lindblom@krf.se och beställ en bunt vykort hem till dig!

Aron Lindblom arbetar med Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram som leder fredsobservatörernas arbete i Latinamerika.

17 april: Aktion för etiska pensioner

Vykort av Sara Granér

Respekt för mänskliga rättigheter och miljö bör lyftas in i lagen som reglerar Sveriges allmänna pensionsfonder (AP-fonderna) – inte vara underordnat avkastningsmålet som i dag. Det är kravet som förs fram av åtta svenska organisationer.

Förra året startades en vykortskampanj för att stärka AP-fondernas etiska riktlinjer riktad till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman. Den 17 april i Stockholm sker en första överlämning av tusentals vykort från svenska folket.

Den 17 april klockan 9:30 genomför vi en gemensam promenad från Sergels torg i Stockholm till Finansdepartementets entré på Jakobsgatan 24 där överlämning sker kl. 10.00. Överlämningen och promenaden kommer att ske under former som gör sig bra för fotografering. Tidningar och annan media är varmt välkomna att närvara.

AP-fonderna är de myndigheter som kontrollerar majoriteten av svenska folkets inkomstpensioner. Det handlar om totalt cirka 1000 miljarder kronor. Idag finns ingen effektiv styrning av AP-fonderna som hindrar att dessa miljarder investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstörelse. Enligt nuvarande regelverk ska AP-fonderna ta hänsyn till etik och miljö så länge som avkall inte görs på målet om hög avkastning. Granskningar av deras innehav har vid upprepade tillfällen visat på exempel där våra pensionspengar investeras i bolag vars verksamhet kopplas till miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter. Senast i juli i år miste fem människor i Peru livet i protester mot gruvföretaget Newmont Mining, i vilket AP-fonderna har investerat 448 miljoner kronor.

I vår gemensamma vykortskampanj kräver vi att:

• Hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter måste bli minsta lika viktigt som målet om hög avkastning.
• AP-fonderna bör investera i omställningen för att skapa hållbara och klimatneutrala samhällen.
• AP-fonderna bör inrätta ett oberoende Etikråd. I de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påverkansarbete, bör man helt undvika företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö.

Läs mer om Kristna Fredsrörelsens kritik av AP-fonderna här:

Tandlösa förslag om AP-fondernas etikarbete

Pension på mayafolkens bekostnad

Följande organisationer står bakom kampanjen:

ECPAT, Fair Trade Center, FIAN-Sverige, Framtidsjorden, Klimataktion, Jordens Vänner, Kristna Fredsrörelsen och Latinamerikagrupperna.

Kontakt:

Rebecka Jalvemyr, FIAN-Sverige: rebecka.jalvemyr@fian.se

Annelie Andersson, Latinamerikagrupperna: annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Aron Lindblom, Kristna Fredsrörelsen: aron.lindblom@krf.se

En historisk seger

Förra veckan hände något historiskt i New York. En överväldigande majoritet av världens länder antog ett globalt bindande avtal för att kontrollera och begränsa handeln med vapen. I mer än tio år har fredsrörelser och människorättsorganisationer över hela världen kämpat för att ett sådant avtal, ett Arms Trade Treaty (ATT), skulle blir verklighet.

Arbetet för freden och ickevåldet är inte alltid enkelt. Sedan jag började arbeta med Kristna Fredsrörelsen har jag blivit expert på statistik om dödade och mördade. Det är en kunskap som tynger. Ibland tvivlar jag på det meningsfulla i vårt engagemang. Vad förmår egentligen vår lilla rörelse, med alla våra svagheter och brist på resurser, mot de mäktiga som skor sig på död och lidande och som tjänar miljarder på människors rädsla och hat? Men när jag satt där framför FN:s webbsändning och följde omröstningen live förra fredagen tvivlade jag inte.

Representanterna för världens regeringar upprepade det själva gång på gång i sina tal inför generalförsamlingen: civilsamhällets engagemang har varit av avgörande betydelse för att vi nu för första gången har ett internationellt bindande avtal för att kontrollera vapenhandeln. När vi ser, firar och låter oss inspireras av våra framgångar och segrar får vi energi att jobba vidare.

ATT är värt att fira av flera anledningar. För första gången har vi ett internationellt bindande avtal som reglerar handeln med konventionella vapen. De stater som skriver under avtalet förbinder sig att skapa institutioner för kontroll av vapenhandeln. Innan beslut om export måste analyser göras och hänsyn tas till om vapnen riskerar att bidra till genusbaserat våld, brott mot humanitär rätt och mänskliga rättigheter eller hotar fred och säkerhet. Finns kunskap om att vapnen kommer att användas för dessa ändamål ska ingen export tillåtas. ATT ger oss verktyg att stoppa vapenhandel som vi inte tidigare haft. Ett regelverk att ta spjärn emot i vår dialog med beslutsfattare och krigsindustri och ett golv, men inte ett tak, för när vapenhandel måste förbjudas.

Så innan vi tar i tu med de brister avtalet har ska vi fira denna seger, som är en seger där Kristna Fredsrörelsen har spelat en långt ifrån obetydlig roll. Sedan länge har vi tillsammans med partnerorganisationer arbetat för att begränsa spridningen av lätta vapen i Latinamerika. När Oscar Arias, som fick Nobels fredspris för sin roll i den Centralamerikanska fredsprocessen, lanserade idén om ett avtal i FN 2003 startades en internationell kampanj ”million faces” för ett internationellt avtal. Våra latinamerikanska partnerorganisationer var drivande i kampanjen och det blev naturligt för Kristna Fredsrörelsen att bidra.

Under de kommande 3 åren samlades mer än en miljon underskrifter in och kampanjen ledde till att 153 länder röstade för att inleda arbetet med ett vapenhandelsavtal 2006. Året efter blev Kristna Freds ombedda att sitta med i koordinationen för det globala nätverket Control Arms, som bildats för att driva på och påverka avtalet, och under ett övergångsskede finansierade Kristna Fredsrörelsen nätverkets sekretariat i New York med pengar som sökts från Norska UD. Kristna Fredsrörelsen har under åren funnits med på de flesta av de många förberedande möten och FN-konferenser för att tillsammans med organisationer från hela världen driva på för få till ett avtal och för att avtalet skulle bli så stark att det gjorde reell skillnad för de som dagligen drabbas av väpnat våld.

Helena Koumi är en av de före detta medarbetarna på Kristna Fredsrörelsen som har arbetat mest med avtalet.
- Det är fantastiskt att världen äntligen har ett vapenhandelsavtal! Detta är något som Kristna Fredsrörelsen tillsammans med Control Arms har arbetat för i många år det är glädjande att se resultatet av det arbetet!

Arms Trade Treaty är ett bevis för att det civila samhället kan påverka. Men det är också en påminnelse om att mycket är kvar att göra. Även om de länder som drabbas hårdast av väpnat våld, som Guatemala, Mexiko, Honduras och El Salvador, tillhör avtalets starkaste förespråkare, så finns det också kritik mot avtalet. Bolivia menade att avtalet riskerar att gynna den industri som livnär sig på att producera vapen och att vinstintressen fått väga tyngre än mänskligt lidande. Andra fattiga länder påpekar att avtalet är obalanserat och inte tar hänsyn till det lidande som de stora vapenexportörerna själva skapar med sina vapen. Det befaras även att de största vapenexportörerna inte ser avtalet som något som kommer att påverka deras egen export utan syftar till att sätta tryck på andra svagare och fattigare länder att förändra sina regelsystem.

För Kristna Fredsrörelsen och våra samarbetsorganisationer i Latinamerika är det viktigt att avtalet gör skillnad och då måste det tolkas och implementeras på ett så brett och ambitiöst sätt som möjligt. Det är i detta sammanhang olyckligt när representanter för stora vapenexportörer gör uttalanden om att avtalet inte kommer att påverka deras export. När Sveriges biståndsminister Eva Björling gör bedömningen att avtalet inte kommer att göra någon skillnad för svensk export så skickar det fel signaler.

De folkrörelser som arbetat för att få till ett avtal har anledning att fira men inte att vila. Arbetet med att stoppa vapen och det väpnade våldet måste fortsätta med ökad intensitet. Det måste ske på många olika plan och med många olika metoder. Ett nytt fönster för påverkan öppnas upp när en mängd länder nu måste skapa eller reformera institutioner för att kontrollera och begränsa vapenhandeln.  Även efter att avtalet ratificerats kommer alldeles för många människor att lida, skadas och dö som en konsekvens av att vapen hamnar i fel händer. De goda nyheterna är att det faktiskt går att förändra och att små fredsorganisationer som Kristna Fredsrörelsen kan göra skillnad även på global nivå. Det tänker vi fortsätta göra. Över hela världen finns det människor och organisationer som delar våra värderingar och mål. När vi arbetar tillsammans med dessa vänner och partners är vi starka.

/Jon Bergeå, handläggare för lätta vapenarbetet i Latinamerika på Kristna Fredsrörelsen