Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Colombia’ Category

Almedalen är en politisk festival med många skilda världar. Beroende på vilka av de över 2000 olika arrangemangen en väljer att fylla sin vecka med kan upplevelserna bli mycket olika. Du kan välja att fokusera på mediefrågor, jämställdhet, ett politiskt parti, osv. gånger 1000… Men en sak som är gemensamt är yran över att träffa lika och olik-sinnade för spännande samtal och idésmide.

Som många andra har jag blandat ganska friskt av olika världar men ändå rört mig mest runt ”Säkerhetspolitiskt sommartorg” där Kristna Fredsrörelsen ihop med andra fredsorganisationer och politiska myndigheter (mer info på www.sommartorg.se) koncentrerat sina aktiviteter. KrF har synts med seminarier som täcker allt från hur våra svenska AP-fonder bidrar till miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter runt om i världen till hur våra fredsobservatörer i Latinamerika och EAPPI:s verksamhet i Israel/Palestina bidrar till att dämpa våldsutbrott i svåra konfliktområden.

Ett av de mest välbesökta seminarierna handlade om religionens roll i konflikter och bestod av den mest varierade panelen jag såg under hela veckan! Inte bara gubbar och inte bara vita utan såväl forskare som troende, såväl aktivist som politiker och med tanke på det fokus som riktats mot Egypten under veckan så var det här jag hittade den enda egyptiska rösten i vår kontakt Mohamed Elmeadowy.

Vi begraver svensk vapenexport i Almedalen 2013

Vi begraver svensk vapenexport i Almedalen 2013

Andra frågor som lyftes var fredsprocessen i Colombia där vår partner juristen Patricia Tobón Yagarí vittnade om vikten av svensk diplomati och bistånd; civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen och veckans höjdpunkt:  begravningen av svensk vapenexport. I ett 70-personer långt begravningståg marscherade KrF, Amnesty, IKFF, Svenska Freds, Svenska Kyrkan och Svenska Kyrkans Unga högtidligt klädda i svart genom hela Visby och alla de parallella världar som Almedalsveckan utgör. Vid stranden precis nedanför almarna la vi ned en krans och firade slutet på en verksamhet som begravt så många, som vår generalsekreterare Sofia Walan uttryckte det.

Tyvärr visade sig vapenexporten ha återuppstått redan nästa dag när jag besökte ett seminarium om utvecklingen av stridsflyget JAS och ett annat om den så kallade försvarsmaterielsindustrin (=vapenindustrin) på forumet ”Försvarspolitisk Arena” (mer info på www.forsvarspolitiskarena.se). Då lärde jag mig bland annat att känslan av att flyga JAS kan jämföras med att köra go-kart och att tillverkaren av Hägglunds stridsfordon tycker att han bidrar till att göra världen till en tryggare plats.

Det är ibland svårt att förstå att vi lever i samma värld, försvarsmaterielspolitikerna och –producenterna och jag. Men det känns bra att vara med i en rörelse som bidrar till att stödja människorättskämpar och sätta press på våra politiker. Och vi är uppenbarligen inte ensamma – tack alla skärpta, kloka och kreativa människor som varit med och spridit kunskap och hopp i Almedalen!

/Matilda Pearson, ickevåldstränare

Annonser

Read Full Post »

Just nu pågår en viktig debatt om framtiden för det svenska biståndet till stöd för fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter i vår omvärld. För Kristna Fredsrörelsen är det här en angelägen fråga eftersom vi genom åren har sett att bistånd kan göra stor nytta om det investeras på rätt sätt.

Kvinnor från ixilfolket i Guatemala firar den fällande domen mot tidigare diktatorn Ríos Montt, som dömdes för folkmord i maj 2013. Lyckan blev dock kortvarig och kort efter att det här fotot togs blev domen upphävd av en högre rättsinstans. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Kristna Fredsrörelsen och Diakonia är två svenska organisationer som med hjälp av svenska biståndspengar har kunnat stödja arbetet för rättvisa i Guatemala och det viktiga arbetet är inte slutfört än. Foto: Tamara Vocar.

Kvinnor från ixilfolket i Guatemala firar den fällande domen mot tidigare diktatorn Ríos Montt, som dömdes för folkmord i maj 2013. Lyckan blev dock kortvarig och kort efter att det här fotot togs blev domen upphävd av en högre rättsinstans. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Kristna Fredsrörelsen och Diakonia är två svenska organisationer som med hjälp av svenska biståndspengar har kunnat stödja arbetet för rättvisa i Guatemala och det viktiga arbetet är inte slutfört än. Foto: Tamara Vocar.

Tack vare svenskt bistånd har åsidosatta grupper runt om i världen kunnat stärkas i att föra sin talan och verka för en förändring av orättvisa samhällsförhållanden. Kristna Fredsrörelsens medföljning och skydd av organisationer som arbetat för rättvisa efter folkmordet i Guatemala är ett exempel på detta, och tidigare i år gav detta långsiktiga arbete äntligen resultat. Men framgångarna i Guatemala och andra latinamerikanska länder är inte huggna i sten och ska inte tas för givna. Det finns mycket kvar att göra. Om biståndet till Latinamerika ska avbrytas så måste det först finnas en vilja och en möjlighet för ländernas myndigheter att själva bekämpa fattigdomen och stärka de mänskliga rättigheterna i regionen.

Demokratin och de mänskliga rättigheterna behöver vårdas för att överleva. De latinamerikanska demokratierna är svaga och unga och risken för återfall i inbördeskrig eller diktatur finns fortfarande. Statskuppen i Honduras 2009 visar på de risker som finns. Det våld som journalister tvingas leva med i Mexiko, Guatemala och Colombia är andra exempel. Det svenska stödet till demokratiska val och till arbetet mot korruptionen i Latinamerika är fortfarande viktigt.

Hösten 2012 inleddes fredsförhandlingar mellan FARC-gerillan och regeringen i Colombia. Våren 2013 ställdes en tidigare diktator inför rätta för folkmord i Guatemala. Att i detta läge avbryta det svenska biståndet till rättssystemet, civilsamhället och utsatta människorättsförsvarare i dessa länder vore ansvarslöst.

Riskerna är stora för kvinnor som står upp för sina rättigheter eller arbetar mot kvinnomisshandel i Latinamerika. Situationen är också mycket allvarlig för personer som engagerar sig fackligt, arbetar som journalister eller verkar inom bonderörelsen. I värsta fall kan ditt politiska engagemang sluta med att du själv eller någon närstående mördas. Ändå fortsätter människor i Latinamerika att stå upp för sina rättigheter. Siffror från civilsamhället i respektive länder gör gällande att:

–          Minst 19 människorättsförsvarare mördades i Guatemala 2011.

–          Minst 49 människorättsförsvarare mördades i Colombia 2011.

Om vi tittar på statistiken över väpnat våld och våldsamma dödsfall i dessa länder så är de totala siffrorna ännu mer skrämmande och Guatemala och Colombia återfinns bland världens mest våldsdrabbade länder. Det svenska biståndet till dessa länder hjälper till att motverka våldet och stärka rättssystemen. Det här stödet kommer kanske inte alltid att behövas, men det behövs just nu för att de som kämpar för fred och mänskliga rättigheter inte ska behöva utsätta sig för onödiga risker.

Kristna Fredsrörelsen kommer att lyfta frågan om det svenska biståndet till Latinamerika i debatter under Almedalsveckan. Läs mer om vårt deltagande här: http://krf.se/kalendarium/

Aron Lindblom arbetar med Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram som leder fredsobservatörernas arbete i Latinamerika.

 

 

Fler inlägg i debatten om Sveriges bistånd till Latinamerika finns här:

Christer Winbäck (Fp) “Svenska regeringen vänder Latinamerika ryggen”: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svenska-regeringen-vander-latinamerika-ryggen_8215064.svd

Jon Bergeå: ”Vänd inte ryggen åt Latinamerika”: http://troochpolitik.se/?p=4309

Kristna Fredsrörelsen i Dagen ”Fel stoppa latinamerikastöd”: http://www.dagen.se/opinion/debatt/fel-stoppa-latinamerikastod/

MR-fonden med flera i Svenska Dagbladet ”Oroande att Sverige fasar ut biståndet till Latinamerika”: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/oroande-att-sverige-fasar-ut-bistand-till-latinamerika_8231106.svd

Diakonia, PMU och SMR i Dagens Nyheter: ”Var sjunde biståndskrona går till migrationsverket”: http://www.dn.se/debatt/var-sjunde-bistandskrona-gar-till-migrationsverket/

Read Full Post »

Aktion för etiska pensioner på Sergels torg i Stockholm. Foto: Jenny Mörk.

Aktion för etiska pensioner på Sergels torg i Stockholm. Foto: Jenny Mörk.

Respekt för mänskliga rättigheter och miljö bör lyftas in i lagen som reglerar Sveriges allmänna pensionsfonder (AP-fonderna) – inte vara underordnat avkastningsmålet som i dag. Det är kravet som idag fördes fram av Kristna Fredsrörelsen och sju andra organisationer vid ett möte med Finansdepartementet. På förmiddagen den 17 april promenerade en grupp aktivister från Sergels torg till Finansdepartementets entré i Stockholm. Där tog Finansdepartementet emot de 3360 vykort och elektroniska underskrifter som kampanjen hittills samlat in.

De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna)

AP-fonderna är de myndigheter som kontrollerar majoriteten av svenska folkets inkomstpensioner. Det handlar om totalt cirka 1000 miljarder kronor. Idag finns ingen effektiv styrning av AP-fonderna som hindrar att dessa miljarder investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstörelse. Enligt nuvarande regelverk ska AP-fonderna ta hänsyn till etik och miljö så länge som avkall inte görs på målet om hög avkastning. Granskningar av deras innehav har vid upprepade tillfällen visat på exempel där våra pensionspengar investeras i bolag vars verksamhet kopplas till miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Några av AP-fonderna samarbetar med det så kallade Etikrådet som ska hjälpa fonderna att ta hänsyn till etik och miljö ”dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”, som det står i rådets årsrapport för 2012. Kristna Fredsrörelsen var på plats när Etikrådet presenterade sin årsrapport förra veckan och fick då höra att rådet har avslutat dialogen med bland andra Goldcorp, som anklagats för människorättskränkningar och miljöförstörelse i Guatemala. Etikrådet upprepade också att deras ansvar i första hand är att säkra pensionerna. Respekten för miljön och de mänskliga rättigheterna tycks därmed ha lägre prioritet och av detta skäl kommer AP-fonderna även framöver att fortsätta investera i till exempel gruv- och oljebolag.

Aktivister på väg till Finansdepartementet i Stockholm för att uppmana politikerna att stärka AP-fondernas etiska riktlinjer. Foto: Jenny Mörk.

Aktivister på väg till Finansdepartementet i Stockholm för att uppmana politikerna att stärka AP-fondernas etiska riktlinjer. Foto: Jenny Mörk.

Investeringar i företag som kränker mänskliga rättigheter

– Ursprungsfolken i Chocó i Colombia riskerar att drivas bort från sin mark av gruvföretaget AngloGold Ashanti. Och genom AngloGold Ashanti är svenskarna medskyldiga till de här kränkningarna, sa den colombianska juristen Patricia Tobón Yagarí när hon besökte Sverige i november 2012. 

Listan på kritiserade företag som AP-fonderna investerar i kan tyvärr göras lång. Här följer några uppmärksammade exempel:

  • I juli 2013 miste fem människor i Peru livet i protester mot gruvföretaget Newmont Mining, i vilket AP-fonderna har investerat 448 miljoner kronor. Läs mer här.
  • Det folkliga motståndet mot Marlingruvan i Guatemala är kompakt, men AP-fonderna har inte dragit sig ur projektet utan fortsätter istället att investera cirka 300 miljoner kronor i ägarföretaget Goldcorp. Kritiken mot Goldcorp och Marlingruvan har varit svidande och handlar bland annat om miljöförstörelse, hot och våld mot gruvkritiker och att gruvan öppnades utan att respekt för konventionen om ursprungsfolkens rättigheter (ILO 169).
  • I Colombia har gruvföretaget AngloGold Ashanti köpt licenser för gruvdrift inom stora områden som ofta bebos av afrocolombianer, ursprungsfolk och andra som inte har rådfrågats om vad de tycker om företagets planer. Oron är stor över de konflikter och den miljöförstörelse som kan komma att uppstå i gruvdriftens spår och AngloGold Ashanti har tidigare fått kritik för bristande respekt för mänskliga rättigheter i anslutning till deras verksamhet i Demokratiska Republiken Kongo. AP-fonderna har sammanlagt investerat cirka 80 miljoner kronor i AngloGold Ashanti. Läs mer här och här.
  • I september 2009 sköts läraren Adolfo Ich Chamán till döds och sju personer sårades av säkerhetsvakter anställda av ett dotterbolag till det kanadensiska gruvföretaget HudBay Minerals, som då ägde en kritiserad gruva i El Estor i Guatemala. AP-fonderna investerar cirka fem miljoner kronor i HudBay Minerals. Läs mer här och här.
Manifestation utanför Finansdepartementet i Stockholm där 3360 vykort överlämnades med krav på etiska riktlinjer för AP-fonderna. Foto: Aron Lindblom.

Manifestation utanför Finansdepartementet i Stockholm där 3360 vykort överlämnades med krav på etiska riktlinjer för AP-fonderna. Foto: Aron Lindblom.

Kristna Fredsrörelsen medföljer hotade människorättsförsvarare

Kristna Fredsrörelsen är en ickevåldsrörelse som vill verka för fred och rättvisa i världen. Ett konkret bidrag till detta är det arbete som våra fredsobservatörer gör för att medfölja hotade människorättsförsvarare i Colombia, Guatemala och Mexiko. Det var tack vare våra fredsobservatörer som Kristna Fredsrörelsen fick reda på att Sveriges AP-fonder investerar i företag som har anklagats för att kränka mänskliga rättigheter. Vi är inte engagerade i den här frågan för att vi av princip är motståndare till gruvor, där har vi som rörelse faktiskt inte tagit ställning, utan vårt engagemang kommer sig av att personer och organisationer i Guatemala och Colombia kontaktade oss därför att de upplevde sig hotade av gruvföretagens verksamhet i dessa länder. Vi har till exempel arbetat med Carmen Mejía och Diodora Hernández, som har blivit utsatta för mordförsök och hot på grund av sitt arbete mot Marlingruvan i Guatemala.

Här överlämnas några av vykorten till Finansdepartementet. Foto: Jenny Mörk.

Här överlämnas några av vykorten till Finansdepartementet. Foto: Jenny Mörk.

AP-fonderna bör respektera miljön och de mänskliga rättigheterna

Just nu diskuteras AP-fondernas framtida struktur och styrning av de ansvariga politikerna. Därmed finns just i år en god chans att skapa ett regelverk för AP-fondernas investeringar som garanterar respekten för miljön och de mänskliga rättigheterna. Det är dessa krav som Kristna Fredsrörelsen för fram i den gemensamma vykortskampanj som vi driver tillsammans med sju andra organisationer:

  • Hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter måste bli minsta lika viktigt som målet om hög avkastning.
  • AP-fonderna bör investera i omställningen för att skapa hållbara och klimatneutrala samhällen.
  • AP-fonderna bör inrätta ett oberoende Etikråd. I de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påverkansarbete, bör man helt undvika företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö.

Vill du också delta i kampanjen för etiska pensioner? Mejla aron.lindblom@krf.se och beställ en bunt vykort hem till dig!

Aron Lindblom arbetar med Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram som leder fredsobservatörernas arbete i Latinamerika.

Read Full Post »

Isaac Beachy (längst till vänster) och Lucas Johnson (längst till höger) arbetar för Kristna Fredsrörelsens systerorganisation FOR i USA. Aron Lindblom, María Guerra och Caroline Andersson (i mitten) arbetar för Kristna Fredsrörelsen. Fotot är taget i Guatemala City 14 mars 2013.

Isaac Beachy (längst till vänster) och Lucas Johnson (längst till höger) arbetar för Kristna Fredsrörelsens systerorganisation FOR i USA. Aron Lindblom, María Guerra och Caroline Andersson (i mitten) arbetar för Kristna Fredsrörelsen. Fotot är taget i Guatemala City 14 mars 2013.

Just nu befinner sig representanter från Kristna Fredsrörelsen i Guatemala för ett möte om internationell medföljning.

Internationell medföljning är det arbete som våra fredsobservatörer utför i Guatemala, Mexiko och Colombia för att skydda personer som utsätts för hot eller attacker på grund av sitt arbete för de mänskliga rättigheterna. På mötet här i Guatemala har vi fått möjligheten att träffa och utbyta erfarenheter med delegater från andra organisationer som arbetar på liknande sätt. Här finns organisationer som arbetar i fyra länder i Latinamerika: Colombia, Honduras, Guatemala och Mexiko. Under mötet har vi lyssnat på varandra, identifierat skillnader och likheter mellan våra sätt att arbeta, analyserat hur läget ser ut i våra fokusländer och diskuterat möjligheter till fortsatt samarbete.

Vart och ett av länderna där vi arbetar står inför specifika utmaningar. I Honduras har säkerhetsläget förvärrats och djupa splittringar uppstått sedan statskuppen i juni 2009 och i Colombia har inbördeskriget pågått i nästan 50 år. Samtidigt finns viktiga likheter mellan länderna. I samtliga länder har statliga aktörer utfört grova brott mot den egna befolkningen. Hot och attacker mot personer som engagerar sig för de mänskliga rättigheterna är vanligt förekommande. I samtliga länder har ursprungsfolk och andra civila tvingats bort från sin mark för att ge plats åt exempelvis gruvor eller vattenkraftverk. Dessutom brottas länderna med höga våldsnivåer och stor tillgång till små och lätta vapen.

Den internationella medföljningen som metod syftar till att ge skydd åt organisationer och personer som utsätts för hot i sitt arbete för mänskliga rättigheter. Fokus för mötet här i Guatemala är att hitta metoder och strategier för att bli bättre och mer effektiva i vårt arbete för skydd. Vi som är här och representerar Kristna Fredsrörelsen känner oss å ena sidan starkt påverkade av de stora utmaningar vi står inför, men mötet har också gett oss energi och nya idéer för att fortsätta arbetet med att skydda människorättsförsvarare och andra civila.

Läs mer om fredsobservatörernas arbete i Colombia här: https://kristnafreds.wordpress.com/2013/02/20/vad-gor-fredsobservatorerna-i-colombia/

Läs mer om fredsobservatörernas arbete i Guatemala här: https://kristnafreds.wordpress.com/2011/11/18/vad-gor-fredsobservatorerna-i-guatemala/

Kort bakgrund till inbördeskriget i Colombia: http://www.krf.se/colombias-konflikt-aldst-i-varlden

De mänskliga rättigheterna i Latinamerika 2012: https://kristnafreds.wordpress.com/2013/02/06/de-manskliga-rattigheterna-i-latinamerika-2012/

Aron Lindblom och Caroline Andersson arbetar med Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram som leder fredsobservatörernas arbete i Latinamerika. 

 

Read Full Post »

Sverige bör fasa ut biståndet till Bolivia, Colombia och Guatemala eftersom dessa är medelinkomstländer, föreslog Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka i Svenska Dagbladet den 26 februari. Idag har Kristna Fredsrörelsen tillsammans med andra svenska folkrörelser och biståndsorganisationer svarat på Sidas uttalande med en egen debattartikel. I vårt inlägg understryker vi vikten av att fortsätta stödja civilsamhället och de mänskliga rättigheterna i framför allt Colombia och Guatemala, som båda två befinner sig i eller just har tagit sig ur väpnade konflikter och som präglas av oroväckande höga nivåer våld och hot mot människorättsförsvarare och civilbefolkning. Klicka här för att läsa vårt inlägg i debatten.

Vår generalsekreterare Sofia Walan skriver också regelbundna ledarartiklar under eget namn i tidningen Sändaren. Följ länken för att läsa Sofia Walans inlägg i debatten om polisens upptrappning av jakten på papperslösa i Stockholm: ”Helig vrede behövs nu”.

I dagarna har Kristna Fredsrörelsen också gjort flera uttalanden mot Sveriges vapenexport som ni kan läsa här: ”Världens kyrkor måste ifrågasätta våldsglorifieringen” och här: ”Nu ska vapenhandeln begränsas”.

För att lära dig mer om vad Kristna Fredsrörelsen tycker i olika frågor, läs och kommentera gärna utkastet till vårt nya idéprogram.

Kristna Fredsrörelsen verkar för fred, rättvisa och ickevåld i Sverige och världen. Du kan stödja vårt arbete genom att bli medlem eller ge en gåva på bankgiro 900-0316.

Read Full Post »

Nancy Fiallo (mitten) med fredsobservatörerna Corinne Johnson och Zofie Bengtsson.

Nancy Fiallo (mitten) med fredsobservatörerna Corinne Johnson och Zofie Bengtsson.

Kristna Fredsrörelsen har funnits i Bogotá sedan 2004 och under åren har ett 30-tal personer arbetat som fredsobservatörer i landet. 2006 utökades verksamheten då ett nytt kontor öppnades i staden Quibdó i regionen Chocó, i Colombias nordvästra hörn. På de båda kontoren arbetar totalt nio personer och i början av mars välkomnar vi fyra nya observatörer från Sverige som kommer att jobba med oss i två år.

Kristna Fredsrörelsens medföljningsprogram har fyra tematiska fokusområden:

  • Repression mot människorättsförsvarare och organiserad civilbefolkning;
  • Försoning, sanning, rättvisa och gottgörelse för offer och överlevare i de väpnade konflikterna;
  • Ursprungsfolk och afrocolombianers rättigheter gällande mark och naturresurser, samt;
  • Kvinnliga människorättsförsvarares specifika situation.

Här är några saker som vi arbetar med:

Rättegångar i Högsta domstolen

Kristna Fredsrörelsen medföljer människorättsförsvararen Nancy Fiallo när hon observerar rättegångar där colombianska politiker står åtalade för olagligt samröre med paramilitärer, i landets högsta rättsliga instans. En av de mest uppmärksammade rättegångarna handlar om den colombianska säkerhetstjänsten som olagligt avlyssnat människorättsförsvarare, journalister, domare m.fl. Den insamlade informationen hamnade sedan i händerna på illegala väpnade grupper, både paramilitär och gerilla, vilket har försatt de avlyssnade personerna i stor fara.

På grund av sitt engagemang för rättvisa har Nancy Fiallo utsatts för dödshot och förföljelser. Mellan 2008 och 2009 tvingades hon i exil för att komma bort från den hotfulla situationen i sitt hemland. Om att medföljas av KrF säger hon:

”Internationell medföljning är som ett osynligt paraply som jag alltid bär med mig. Även om observatörerna inte är med mig hela tiden så vet folk att jag har deras stöd”.

Markrättigheter och naturresurser

Den colombianska väpnade konflikten har tvingat hundratusentals afro-colombianer och ursprungsfolk i regionen Chocó att lämna sina hem och Colombia är idag det andra landet i världen med flest internflyktingar. Chocó är rikt på naturresurser men 70 % av befolkningen lever under FN:s fattigdomsnivå på två dollar om dagen. Konfliktens konsekvenser och den illegala utvinningen av naturresurser påverkar miljön därmed också människors möjlighet till att odla och försörja sig själva.

Sedan 1993 finns en lag som ger afrocolombianer rätt till kollektivt ägande och självbestämmande över den mark de traditionellt bebott. Ursprungsfolk har sedan slutet på 1800-talet rätt till autonomi inom sina ”reservat”. År 2011 var KrF med när en av våra medföljningsorganisationer, den afrocolombianska organisationen Cocomopoca, efter 11 års kamp mot den colombianska byråkratin äntligen fick kollektiv äganderätt till sin mark.

Fransisco Mosquera arbetar för Cocomopoca i Chocó, Colombia.

Fransisco Mosquera arbetar för Cocomopoca i Chocó, Colombia.

Men att kämpa för sina rättigheter kan vara förenat med livsfara. I slutet av 2012 skrev Kristna Fredsrörelsen tillsammans med fem internationella, icke-statliga organisationer ett brev till colombianska myndigheter för att uttrycka oron för de upprepade dödshoten som Cocomopoca tagit emot. Organisationen är tacksam för vårt stöd:

”Statligt anställda påverkas av närvaron av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer så sätt att de blir mindre benägna att förminska Cocomopocas roll. Tack vare fredsobservatörernas närvaro ser de istället Cocomopoca som en auktoritet som kämpar för sina landrättigheter”, säger Fransisco Mosquera, projektledare och administratör för Cocomopoca.

Påtvingade försvinnanden

Påtvingat försvinnande är ett brott som utförs av statliga aktörer när de kidnappar eller dödar människor och dessutom mörklägger brottet. På så sätt undanhåller staten information för de anhöriga och omvärlden och detta gör lidandet ännu värre för de som förlorat sina nära och kära. Det uppskattas att fler än 17 000 personer utsatts för påtvingade försvinnanden i Colombia sedan 1942 och av dessa har drygt 500 hittats döda och kring 250 hittats vid liv. Det är endast en bråkdel av de skyldiga som anhålls och ännu färre som döms för dessa brott och i och med den skyhöga straffriheten innebär det att ingen försoning eller rättvisa skipas för varken offer eller anhöriga.

En av de mest uppmärksammade skandalerna på senare år i Colombia var det bonussystem inrättat av det colombianska försvarsministeriet där soldater fick förmåner för att döda gerillamedlemmar (skandalen kallas falska framgångar eller falsos positivos på spanska). Resultatet var att många unga pojkar lockades med arbete på annan ort eller helt enkelt togs tillfånga för att senare hittas döda iförda gerillauniform. Familjer och anhöriga slog larm att dessa ungdomar var oskyldiga och att de inte alls var gerillamedlemmar.

När vi medföljer Avre och Asfaddes, två organisationer som arbetar med påtvingade försvinnanden, så reser vi med till olika delar av landet när de ger psykosocialt stöd och ordnar träffar för anhöriga vars familjemedlemmar har försvunnit.

Kristna Fredsrörelsen på medföljning i Rio Viejo i Colombia.

Kristna Fredsrörelsen på medföljning i Rio Viejo i Colombia.

Politisk medföljning

Att ha en dialog med colombianska myndigheter, ambassader och andra internationella och nationella organisationer kallas ”politisk medföljning” är en förutsättning för vårt arbete. Syftet är att öka den avskräckande effekt som fredsobservatörernas närvaro ska ha ute i landet.

”Vi jobbar med synlighet i fält, men om ingen vet vem Kristna Fredsrörelsen är så har vår närvaro inte speciellt stor effekt. Vi måste se till att alla aktörer i landet som på något sätt kan hindra eller underlätta för våra medföljda organisationer, vet vilka vi är och vad vi gör i Colombia. Att vi arbetar för mänskliga rättigheter och ett samhälle utan våld” säger Ida Löfström, ansvarig för politisk medföljning för Kristna Fredsrörelsen i Colombia.

Att arbeta som fredsobservatör i Colombia är oerhört varierande och arbetet bjuder på överraskningar varje dag. Besök gärna fredsobservatörernas blogg för att följa vårt arbete för de mänskliga rättigheterna i Colombia.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogotá, Colombia

Vill du också vara med och stödja Kristna Fredsrörelsens arbete för fred och rättvisa? Sätt in en gåva på vårt bankgiro 900-0316!

Läs mer om fredsobservatörerna här på bloggen:

Vad gör fredsobservatörerna i Guatemala?

Read Full Post »

Fredsförhandlingar mellan gerillan Farc och regeringen i Colombia, före detta diktator inför rätt för folkmord i Guatemala och zapatiströrelsen mobiliserar i södra Mexiko. 2012 har varit ett spännande år för de mänskliga rättigheterna i Latinamerika och Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer var på plats och rapporterade direkt från händelsernas centrum.

Fred i Colombia?

Fredsobservatörerna Corinne Johnson och Zofie Bengtsson tillsammans med Oscar från den medföljda organisationen Avre i Colombia.

Fredsobservatörerna Corinne Johnson och Zofie Bengtsson tillsammans med Oscar från den medföljda organisationen Avre i Colombia.

I februari 2012 förklarade Farc att de skulle upphöra med kidnappningar och den 2 april släppte gerillan de sista tio poliser och militärer de hållit fångna, vissa av dem så länge som 14 år. I september meddelades vid en presskonferens på Kuba att fredsförhandlingar skulle inledas med Colombias regering. Men förhandlingarna innebar inte något ömsesidigt vapenstillestånd. Istället fortsatte staten sina militära operationer och i januari 2013 avbröt även Farc sin ensidiga vapenvila. Klicka på länkarna nedan och läs mer om hoppet för fred och kampen för de mänskliga rättigheterna i Colombia:

Mexiko: Zapatisterna mobiliserar igen

Margarita Martinez med familj tvingades fly efter upprepade hot och attacker. Foto: Arijana Marjanovic http://fredsobservatorerna.wordpress.com

Den mexikanska människorättsförsvararen Margarita Martinez och hennes familj tvingades fly efter upprepade hot och attacker. Foto: Arijana Marjanovic http://fredsobservatorerna.wordpress.com

I Mexiko har året präglats av det hopplösa kriget mot knarket som skördar tusentals människoliv varje år, men fredsobservatörerna har också kunnat vittna om att människorättsförsvarare och sociala rörelser fortsätter kämpa för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter. Den mexikanska människorättsförsvararen Margarita Martinez och hennes familj, som fredsobservatörerna medföljde under en kort period, tvingades tyvärr fly efter upprepade hot och attacker. Men i slutet av året genomförde zapatisternas obeväpnade civila stödbaser stora demonstrationer för att visa att kampen fortsätter och hoppet om fred och rättvisa fortfarande lever kvar.

Zapatister demonstrerar i San Cristóbal de Las Casas i Mexiko den 21 december 2012. Foto: Arijana Marjanovic http://fredsobservatorerna.wordpress.com

Zapatister demonstrerar i San Cristóbal de Las Casas i Mexiko den 21 december 2012. Foto: Arijana Marjanovic http://fredsobservatorerna.wordpress.com

Läs mer om läget i Mexiko på fredsobservatörernas blogg:

Guatemala: Framgångar i kampen för rättvisa

Målning med texten "Vi kräver rättvisa" som gjordes för att uppmärksamma rättsprocessen mot den tidigare diktatorn Ríos Montt.

Målning med texten ”Vi kräver rättvisa” som gjordes för att uppmärksamma rättsprocessen mot den tidigare diktatorn Ríos Montt.

I januari 2012 hördes Guatemalas tidigare diktator General Efraín Ríos Montt för första gången i domstol angående anklagelser om folkmord under hans tid vid makten på 1980-talet. Att den man som blivit ansiktet för den guatemalanska statens terror och människorättsövergrepp satt på de anklagades bänk var en symbolisk seger för de människorättsorganisationer som Kristna Fredsrörelsen har medföljt i över tio år. Under året lyckades generalens försvarsadvokater lägga otaliga käppar i hjulet för att rättsprocessen skulle gå framåt, men den 31 januari 2013 inleddes till sist de offentliga förhandlingarna i folkmordsfallet. Fredsobservatörerna i Guatemala kommer självklart att fortsätta rapportera om processen via sin blogg. Läs mer om de mänskliga rättigheterna i Guatemala här:

Även förra året publicerade vi sammanfattningar över läget för de mänskliga rättigheterna i Colombia, Mexiko och Guatemala. Läs mer här.

Kristna Fredsrörelsens verksamhet är beroende av gåvor från våra medlemmar och sympatisörer. Vill du stödja fredsobservatörernas arbete för mänskliga rättigheter i Latinamerika? Sätt in en gåva på bankgiro 900-0316.

Kontakt: aron.lindblom@krf.se

Fredstjänstprogrammet, Kristna Fredsrörelsen. 

Read Full Post »

Older Posts »