Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Vapenexport’ Category

Almedalen är en politisk festival med många skilda världar. Beroende på vilka av de över 2000 olika arrangemangen en väljer att fylla sin vecka med kan upplevelserna bli mycket olika. Du kan välja att fokusera på mediefrågor, jämställdhet, ett politiskt parti, osv. gånger 1000… Men en sak som är gemensamt är yran över att träffa lika och olik-sinnade för spännande samtal och idésmide.

Som många andra har jag blandat ganska friskt av olika världar men ändå rört mig mest runt ”Säkerhetspolitiskt sommartorg” där Kristna Fredsrörelsen ihop med andra fredsorganisationer och politiska myndigheter (mer info på www.sommartorg.se) koncentrerat sina aktiviteter. KrF har synts med seminarier som täcker allt från hur våra svenska AP-fonder bidrar till miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter runt om i världen till hur våra fredsobservatörer i Latinamerika och EAPPI:s verksamhet i Israel/Palestina bidrar till att dämpa våldsutbrott i svåra konfliktområden.

Ett av de mest välbesökta seminarierna handlade om religionens roll i konflikter och bestod av den mest varierade panelen jag såg under hela veckan! Inte bara gubbar och inte bara vita utan såväl forskare som troende, såväl aktivist som politiker och med tanke på det fokus som riktats mot Egypten under veckan så var det här jag hittade den enda egyptiska rösten i vår kontakt Mohamed Elmeadowy.

Vi begraver svensk vapenexport i Almedalen 2013

Vi begraver svensk vapenexport i Almedalen 2013

Andra frågor som lyftes var fredsprocessen i Colombia där vår partner juristen Patricia Tobón Yagarí vittnade om vikten av svensk diplomati och bistånd; civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen och veckans höjdpunkt:  begravningen av svensk vapenexport. I ett 70-personer långt begravningståg marscherade KrF, Amnesty, IKFF, Svenska Freds, Svenska Kyrkan och Svenska Kyrkans Unga högtidligt klädda i svart genom hela Visby och alla de parallella världar som Almedalsveckan utgör. Vid stranden precis nedanför almarna la vi ned en krans och firade slutet på en verksamhet som begravt så många, som vår generalsekreterare Sofia Walan uttryckte det.

Tyvärr visade sig vapenexporten ha återuppstått redan nästa dag när jag besökte ett seminarium om utvecklingen av stridsflyget JAS och ett annat om den så kallade försvarsmaterielsindustrin (=vapenindustrin) på forumet ”Försvarspolitisk Arena” (mer info på www.forsvarspolitiskarena.se). Då lärde jag mig bland annat att känslan av att flyga JAS kan jämföras med att köra go-kart och att tillverkaren av Hägglunds stridsfordon tycker att han bidrar till att göra världen till en tryggare plats.

Det är ibland svårt att förstå att vi lever i samma värld, försvarsmaterielspolitikerna och –producenterna och jag. Men det känns bra att vara med i en rörelse som bidrar till att stödja människorättskämpar och sätta press på våra politiker. Och vi är uppenbarligen inte ensamma – tack alla skärpta, kloka och kreativa människor som varit med och spridit kunskap och hopp i Almedalen!

/Matilda Pearson, ickevåldstränare

Annonser

Read Full Post »

Påsken är den mest dramatiska av de kristna högtiderna. Det är en berättelse om lidande, våld och mörker men också om motstånd, upprättelse och liv. För mig är det centrala i berättelsen om Jesus död och uppståndelse hoppet. Hoppet att våldet kan övervinnas och människor återupprättas. Att ljuset kan segra över mörkret.

I år trodde jag att påsken skulle inledas med en av de största segrarna för livet som vi kunnat se på 2000-talet. Jag trodde att FN på skärtorsdagen skulle enas om ett globalt bindande vapenhandelsavtal. Detta har varit en av Kristna Fredsrörelsens viktigaste frågor i snart 10 år. För samtidigt som varor som exempelvis bananer eller mobiltelefoner omfattas av särskilda globala regler för hur de får säljas, har stridsflygplan, automatvapen och pistoler egentligen kunnat säljas och köpas fritt. Detta samtidigt som tillgången på vapen är ett av de största hoten mot människors liv i dag. Varje minut dör en person i väpnat våld – och under samma minut tillverkas åtta nya vapen. Tortyr, folkfördrivningar och våldtäkter i krig sker också på grund av den gränslösa tillgången på vapen. Att begränsa den globala vapenhandeln handlar därför om att säkra människors rätt till liv. Det handlar om att välja livet före döden. Och det fanns ett starkt och entusiastiskt stöd för ett globalt vapenhandelsavtal, ett Arms Trade Treaty (ATT), och på skärtorsdagen fanns ett förslag. Tyvärr var det på många sätt för svagt för vad fredsrörelserna och det civila samhället anser behövs. Exempelvis står i förslaget att vapen inte får överföras till stater om det finns ”överhängande risk” att dessa vapen kan användas mot civila eller för att begå brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är en alltför vag skrivning och riskerar att möjliggöra generösa tolkningar av vapenförsäljning till diktaturer eller länder i krig. Detta har vi ju sett hända i Sverige som på pappret har en mycket restriktiv lagstiftning när det gäller vapenexport, men i praktiken exporterar vapen till både länder i konflikt (Indien och Pakistan) och länder kända för kränkningar av mänskliga rättigheter (ex Saudiarabien). Även definitionerna av vapentyper är ett problem i förslaget, det baseras på vapen från tiden för kalla kriget och riskerar att inte innefatta dagens och framtidens moderna vapen.

Men inte ens ett ganska svagt avtal kunde alltså länderna enas om. I elfte timmen utnyttjade Syrien det faktum att avtalet ska antas med konsensusbeslut. Syrien hävdade att avtalet gör det möjligt att förse rebellstyrkor med vapen och ansåg därför att det var omöjligt att skriva på. Iran och Nordkorea följde efter och lade i praktiken in sina veton. Ett av de länder som allra mest kämpat för ett starkt avtal är Mexiko och i ett sista desperat försök att få igenom avtalet hänvisade man till att begreppet konsensus var otydligt definierat och att tre länder inte borde kunna stoppa ett avtal som övriga ville skriva under. All ära åt Mexiko som tappert ställde den fråga vi alla behöver ställa oss nu. Vems intressen ska styra den här världen? För genom att sätta vissa länder och vissa företags intressen högst, säljer vi vår mänsklighet. Och de som betalar är människor som lever i krig och fattigdom. Människor som trots stort mod, kraft och vilja, inte har en chans när världen fritt försett deras förtryckare med vapen.

Nu på tisdag, efter påskhelgen, samlas FN:s generalförsamling och troligen röstas då det senaste förslaget till avtal igenom. Det är inte så starkt som vi önskat och det kommer inte ha den politiska tyngd som ett konsensusbeslut ändå ger. Men det har inte skett förgäves. Allt det arbete som Kristna Fredsrörelsens lokalgrupper och medlemmar lagt ner, alla namn som samlats in, all den kraft som våra samarbetsorganisationer i Latinamerika och Afrika använt till att förmå världens länder att begränsa vapenhandeln – den har ändå gett resultat. Utan oss, utan det civila samhället, hade avtalet varit ännu svagare. Vi har synliggjort det väpnade våldet och vapenhandelns inhumana konsekvenser. Och vi kommer fortsätta även efter att avtalet är undertecknat. Fortsätta bevaka att det efterlevs, se till att kryphål inte används och generösa tolkningar görs. Vi kommer fortsätta arbeta för stoppad vapenhandel – och räddade liv.

Till Kristna Fredsrörelsens medlemmar och givare, aktiva lokalgruppsmedlemmar, församlingar för fred, folkhögskoleelever, ickevåldstränare, fredsobservatörer och fd fredsobservatörer och Salaams vänner ungdomar vill jag skicka en särskilt varm hälsning. För utan ert medlemskap, arbete, engagemang eller ekonomiska bidrag hade vi aldrig kunnat vara den aktör för fred som vi idag är. Jag önskar er en riktigt fin påskhelg, med vila och ljus men också med kraft att fortsätta vara med och förändra världen tillsammans med oss.

Sofia Walan
generalsekreterare
Kristna Fredsrörelsen

Read Full Post »

MR och vapenexport på ABF

De senaste två veckorna har ett antal seminarier och debatter kring den svenska försvarsmakten och Sveriges vapenexport ägt rum. Jag hade förmånen att få närvara vid två av dessa: ”öppenhet och transparens i försvars- och säkerhetspolitiken” som ägde rum den 7:e mars i riksdagen, anordnat av KD och MP i samarbete med Svenska Freds och IKFF samt ”svensk vapenexport och mänskliga rättigheter”, den 14:e mars – ett samarrangemang mellan Olof Palmes Internationella Center och Folk och Försvar.

Båda seminarierna var otroligt välbesökta, vilket är roligt och intressant – frågan om den svenska vapenexporten är verkligen het just nu och debattens vågor går höga, vilket märktes särskilt tydligt på seminariet som handlade om transparens i försvarspolitiken och vapenexporten.  Detta seminarium inleddes med en saklig och akademisk beskrivning av området som Mark Bromley (SIPRI) stod för. Bromley menade bland annat att denna fråga var viktig ur ett politiskt ansvarsperspektiv: det går inte att skapa ansvarsutkrävande om man samtidigt inte har transparenta system. Efter Bromley följde en paneldebatt mellan representanter från MUF, LUF, GrU, KDU och SSU. Debatten var verkligen upplyftande i den bemärkelsen att det fanns en blocköverskridande enighet bland ungdomsförbunden kring behovet av en större transparens i vapenexporten. Alla välkomnade den översyn som nu pågår genom den särskilda parlamentariska utredning som har till uppgift att utreda hur den framtida vapenexportkontrollen ska se ut och alla utom MUF (som inte ville föregå den pågående utredningen), kunde tänka sig att inte bara öka transparensen utan även skärpa kraven för vapenexporten rent generellt. Linda Nordlund från Liberala Ungdomsförbundet tryckte väldigt hårt på att demokrati- och MR-kriteriet skulle utvecklas samt följas strikt och att vapenexport till diktaturer och länder som kränker mänskliga rättigheter inte är godtagbar. Björn Lindgren från Grön Ungdom gick snäppet längre och menade att vapenexporten i ett längre perspektiv bör minska rejält rent generellt.

Den andra delen av seminariet bjöd på en lite mindre dynamisk men fortfarande högintressant paneldebatt mellan riksdagsledamöter från samma partier. Att de övergripande insynsfrågorna var enklare att diskutera än pudelns kärna – dvs. villkoren för vapenexporten blev väldigt tydligt när diskussionen plötsligt kom att handla om sekretess i EU-nämnden istället för sekretess i Exportkontrollrådet (!). Vad gäller det sistnämnda, höjde folkpartiets Allan Widman ett varnande finger för en alltför stor transparens i vapenexporten då han menade att ljusskygga länders krigsmaterielsindustrier skulle kunna få konkurrensfördelar gentemot vår inhemska industri om insynen blev alltför stor. Detta uttalande är värt att kontrastera mot Linda Nordlunds (LUF) dito – hon hade nämligen ringt upp såväl SAAB som BAE-systems och fått svaret att industrin välkomnar en ökad insyn i Exportkontrollrådets arbete. Valter Mutt från miljöpartiet höjde tonen i debatten ytterligare när han sa att hans parti hellre ger mer pengar till civila fredsbyggande alternativ än till militära krishanteringsinsatser. Vi får hoppas att Valter får med sig de övriga riksdagspartierna på det spåret – verkar vara enklast gjort om man pratar med de framtida riksdagspolitiker och regeringsmedlemmar som just nu hänger sig åt partipolitik inom ungdomsförbunden…

Nu till seminarium No 2 – svensk vapenexport och mänskliga rättigheter. Även här var det fullt hus, denna gång i Z-salen på ABF. Vi som satt på åhörarplats fick oss mycket information till livs serverad av representanter för Inspektionen för Strategiska Produkter (Karl Evertsson, politisk analytiker och Andreas Ekman Duse, f.d. generaldirektör), exportkontrollrådet (Lennart Rohdin, FP och Tone Tingsgård, S), SIPRI (Pieter D. Wezeman), Säkerhets- och försvarsföretagen (Britt Bohlin) samt sist, men inte minst, Svenska Freds och skiljedomsföreningen (Linda Åkerström). Seminariet var lärorikt, men jag tycker att den så oerhört centrala frågan om hur Sverige ska värna mänskliga rättigheter och demokrati i världen genom sin utrikes- och biståndspolitik och samtidigt vara den största vapenexportören per capita i världen fick ett alltför litet utrymme. Undantagen var Lennart Rohdins tydliga ställningstagande för en ökad insyn i EKR:s arbete samt Linda Åkerströms briljanta inlägg som avslutades med anmärkningen att få rika länder i världen har så stor vapenexport till fattiga länder och förtryckande regimer som Sverige. Applåderna efter inlägget liknade mer de som brukar höras efter en premiärvisning av Noréns nya pjäs på Dramaten än de som brukar uppstå efter ett föredrag om vapenexport.

Det är komplicerade frågor som diskuteras och diskussionen blir lätt väldigt teknisk, akademisk och paragraforienterad. Det är också lätt att de stora frågorna styckas upp till så små delar att helhetsbilden försvinner. Det är väl kanske därför också som det har blivit som det är: vi är bäst i världen på vapenexport och samtidigt ett av de länder som har högst svansföring när det kommer till mänskliga rättigheter- och demokratifrågor. Att detta är en omöjlig ekvation i längden är självklart för mig och, verkar det som, många andra med mig.

Milosz Kusz är projektledare för Partnerskap 2014, ett samverkansprojekt mellan ett femtontal svenska enskilda organisationer, kyrkor och bildningsförbund som tillsammans verkar för en tyngdpunktsförskjutning från militär krishantering till civilt förebyggande av våld och konflikt samt fredsbyggande. Kristna Fredsrörelsen är värdorganisation för projektet.

Read Full Post »

Sverige bör fasa ut biståndet till Bolivia, Colombia och Guatemala eftersom dessa är medelinkomstländer, föreslog Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka i Svenska Dagbladet den 26 februari. Idag har Kristna Fredsrörelsen tillsammans med andra svenska folkrörelser och biståndsorganisationer svarat på Sidas uttalande med en egen debattartikel. I vårt inlägg understryker vi vikten av att fortsätta stödja civilsamhället och de mänskliga rättigheterna i framför allt Colombia och Guatemala, som båda två befinner sig i eller just har tagit sig ur väpnade konflikter och som präglas av oroväckande höga nivåer våld och hot mot människorättsförsvarare och civilbefolkning. Klicka här för att läsa vårt inlägg i debatten.

Vår generalsekreterare Sofia Walan skriver också regelbundna ledarartiklar under eget namn i tidningen Sändaren. Följ länken för att läsa Sofia Walans inlägg i debatten om polisens upptrappning av jakten på papperslösa i Stockholm: ”Helig vrede behövs nu”.

I dagarna har Kristna Fredsrörelsen också gjort flera uttalanden mot Sveriges vapenexport som ni kan läsa här: ”Världens kyrkor måste ifrågasätta våldsglorifieringen” och här: ”Nu ska vapenhandeln begränsas”.

För att lära dig mer om vad Kristna Fredsrörelsen tycker i olika frågor, läs och kommentera gärna utkastet till vårt nya idéprogram.

Kristna Fredsrörelsen verkar för fred, rättvisa och ickevåld i Sverige och världen. Du kan stödja vårt arbete genom att bli medlem eller ge en gåva på bankgiro 900-0316.

Read Full Post »

Partnerskap i lära-känna-övning

Partnerskap i lära-känna-övning

Förväntningarna var på topp när flertalet av medlemsorganisationerna i Partnerskap 2014 samlades för arbetsmöte i Härnösand förra veckan. Samtidigt som den första snön föll lyftes idéer, förslag och visioner om det fortsatta arbetet med att tillsammans jobba för en tyngdpunktsförskjutning från militär krishantering till civilt förebyggande av krig i konfliktsituationer.

Fredsarbetet för oss samman från olika håll. För vissa organisationer är fredsfrågan själva kärnan och syftet för verksamheten, som för Kristna Fredsrörelsen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Andra ser fredsbyggande som en integrerad del i ett vidare uppdrag vilket Svenska kyrkan och Gemensam Framtid är exempel på.

Efter samtal om organisationsstruktur, värdegrund och mål för partnerskapet lyssnade vi på journalisten och författaren Magnus Linton som gav en inblick i medievärlden och gav oss tips på hur man kan göra sin röst hörd i mediebruset.

En anmärkningsvärd trend i utrikesbevakningen är hur säkerhetshoten militariseras och att personer inom försvaret ofta tillfrågas som experter inom utrikes- och säkerhetspolitik trots att de stora hoten mot mänskligheten idag inte handlar om attacker från andra nationer utan om klimatförändringar, matsäkerhet och ständigt återkommande turbulens i det globala ekonomiska systemet.

Att samlas och bygga strukturer för hur vi tillsammans kan jobba för en tyngdpunktsförskjutning där fokus finns på gemenskap och fredlig konflikthanering är otroligt peppande! Nu ligger den stora utmaningen i att bredda intresset för partnerskapet så att vi kan göra gemensam sak och dra åt samma håll för ett samhälle där konflikter och säkerhetshot inte bemöts med vapen och militär utan med respekt för liv och mänskliga rättigheter!

Ellen Skånberg,  Kristna Fredsrörelsens styrelse

Read Full Post »

Jas 2032 - beslutet vi ärvde

Jas 2032 – beslutet vi ärvde

Regeringen har beslutat att Sverige ska satsa på nästa generation av stridsflygplanet JAS Gripen (http://www.regeringen.se/sb/d/15872/a/197751) och menar att det säkerhetspolitiska läget, deltagandet i internationella insatser och jobben, välfärden och teknikutvecklingen i Sverige kräver att investeringen på 90 miljarder kronor genomförs. Tillsammans med Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, IKFF, Sensus och Svenska Freds arrangerade Kristna Fredsrörelsen ett seminarium där representanter från KDU, LUF, SSU, Ung Vänster och Grön Ungdom diskuterade JAS och svensk säkerhetspolitik.

Glädjande och hoppingivande var att alla representanter var eniga om att de svenska jobben inte är ett bärande argument för vapenexport, särskilt inte till diktaturer. LUF menade att de inte ”darrar på manschetten när det gäller demokratikrav på vapenexporten”, medan Grön Ungdom och Ung Vänster inte vill beväpna diktaturer och på sikt inte beväpna någon. Det fanns också en stark samsyn om vikten av att öppna upp processerna gällande vapenexporten där handeln behöver demokratiseras och det civila samhället och folkrörelser spela en större roll.

Det smältande Arktis är en symbol för den delade synen på det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Medan LUF och KDU såg konflikter om nya oljefält och handelsvägar till följd av avsmältningen som framtida hot menade Grön Ungdom, Ung Vänster och SSU att andra effekter av klimatförändringarna, som matsäkerhet och flyktingströmmar, idag är de största utmaningarna för säkerhetspolitiken. Endast KDU ansåg att nya JAS-plan är viktigt för att bemöta hot i närområdet.

En spännande fråga som lyftes är vilka konsekvenserna blir när en fråga uppgraderas till att bli en säkerhetsfråga då sådana i dagsläget vanligen hanteras med militära medel. Säkerhetsfrågor kopplas samman med försvarsfrågor vilket legitimerar ökad sekretess, övervakning av individer och ökad våldsanvändning menade LUF.

Vi i Kristna Fredsrörelsen hoppas att de politiska ungdomsförbunden gör gemensam sak för att tydligt säga NEJ till vapenexport till diktaturer och att samtalet om synen på säkerhet och försvar fortsätter, fördjupas och förändrar politiken i en mer skapelse- och människovänlig riktning. För de 90 miljarder som satsningen kostar skulle vi kunna göra oerhört mycket nytta om politikerna tog intryck av fredsrörelsen och krävde mänskliga rättigheter och demokrati.

Ellen Skånberg, praktikant på Kristna Fredsrörelsen

Read Full Post »

Under torsdagen den 8 november samlades olika myndigheter och riksdagens försvarsutskott till en öppen utfrågning om Jas 39 Gripen. Trots att den grundläggande frågan ställdes om varför vi överhuvudtaget ska ha Jas, handlade utfrågning främst om detaljer kring varför regeringen föreslår en produktion av 40-60 plan medan Försvarsmakten anser att det absoluta minimumet är att 60-80 plan ska köpas in och varför det anses så viktigt att uppgradera Jas C/D till Jas E.

Jas-seminarium

Jas-seminarium

Försvarsmakten representerades av överbefälhavare Sverker Göranson tillsammans med två kollegor. Sverker Göransson redovisade hur Sverige måste möta de tekniska och operativa hoten, en miljö som Försvarsmakten menar blir alltmer komplex, vilket bl.a. föranleder att den nya Gripen behöver ett bättre radarsystem. Vid ett flertal tillfällen underströks att Jas endast är en del i ett större flygvapensystem och att det gäller att se till helheten i detta svenska flygvapensystem. Vad detta system är, kostar eller innebär ifrågasattes, nämndes eller klargjordes inte under hela utfrågningen. Kostnadsfrågor togs upp vid ett flertal tillfällen och funderingar kring prioriteringar blev hängande i luften.

Gällande underfinansieringen har det klargjorts att 5,5 miljarder kronor saknas inom en 10-års period. Regeringens förslag har varit att Försvarsmakten ska ta dessa medel från redan planerade materialprojekt. Försvarsministerns statssekreterare Carl von der Esch menade att regeringen kontinuerligt gör omprioriteringar och att Försvarsmakten också behöver göra det. Vidare sa statssekreteraren att ”för regeringen är det inte utan ansträngning, men görligt”. Generallöjtnant Jan Salestrand kommenterade frågan om budgethålet med att Försvarsmakten jobbar med den.

Gällande Schweizaffären kommer det att fattas ett beslut i juni 2013 i det schweiziska parlamentet om en eventuell folkomröstning ska genomföra under våren 2014. Om Schweiz skulle dra sig ur Jas-affären finns det en möjlighet också för Sverige att avbryta beställningen av de uppgraderade Jasplanen.

Åter till den grundläggande frågan gällande varför vi ska satsa på Jas och vilka säkerhetspolitiska skäl det finns att binda upp Sverige på denna kostbara rustning av flygvapnet. Här gavs knappats några direkta svar under utfrågningen. Carl von der Esch menade att vi behöver Jas E Gripen för att försvara svenskt territorium, men även att det finns internationellt viktiga säkerhetspolitiska skäl. Statssekreteraren framhöll att vilja och trenden är att hitta internationella samarbeten som fungerar över tiden. Utöver att uppgraderingen av Gripen skapar möjligheter för att samarbeta med Schweiz, framhöll han att Jas E Gripen skulle ge möjlighet att stärka partnerskapet med länder som redan tidigare köpt Jas: Kroatien Tjeckien, Thailand och Ungern.

Är du också upprörd över Jas-affären? Jag hoppas att du som vill fortsätta att följa och ge dig in i Jas-debatten. För den Jas-intresserade kan jag även tipsa om att ta del av riksdagens debatt och omröstning den 6 december om uppgraderingen av stridsflygsystemet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201213/FoU1/

Sofia Nordin, praktikant på Kristna Fredsrörelsen

Mer om Jas-affären:

Se den öppna utfrågningen om Jas: http://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Ovriga-debatter/Ovrigt/Ovrig-debatt/?did=H0C220121108ou2&doctype=ou

Kristna Fredsrörelsens blogginlägg SuperJas – Sveriges dyraste arbetsmarknadsåtgärd: https://kristnafreds.wordpress.com/2012/09/27/super-jas-sveriges-dyraste-arbetsmarknadsatgard/

Kristna Fredsrörelsens debattartikel på SVD Brännpunkt: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fokusera-pa-de-verkliga-sakerhetspolitiska-hoten_7463070.svd

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i Studio Ett, SR: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5246566

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet: ”90 felinvesterade miljarder”: http://fredfrihetfeminism.wordpress.com/2012/08/30/90-felinvesterade-miljarder/

Fokus: ”Under radarn” http://www.fokus.se/2012/09/under-radarn/

Read Full Post »

Older Posts »