Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Just nu pågår en viktig debatt om framtiden för det svenska biståndet till stöd för fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter i vår omvärld. För Kristna Fredsrörelsen är det här en angelägen fråga eftersom vi genom åren har sett att bistånd kan göra stor nytta om det investeras på rätt sätt.

Kvinnor från ixilfolket i Guatemala firar den fällande domen mot tidigare diktatorn Ríos Montt, som dömdes för folkmord i maj 2013. Lyckan blev dock kortvarig och kort efter att det här fotot togs blev domen upphävd av en högre rättsinstans. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Kristna Fredsrörelsen och Diakonia är två svenska organisationer som med hjälp av svenska biståndspengar har kunnat stödja arbetet för rättvisa i Guatemala och det viktiga arbetet är inte slutfört än. Foto: Tamara Vocar.

Kvinnor från ixilfolket i Guatemala firar den fällande domen mot tidigare diktatorn Ríos Montt, som dömdes för folkmord i maj 2013. Lyckan blev dock kortvarig och kort efter att det här fotot togs blev domen upphävd av en högre rättsinstans. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Kristna Fredsrörelsen och Diakonia är två svenska organisationer som med hjälp av svenska biståndspengar har kunnat stödja arbetet för rättvisa i Guatemala och det viktiga arbetet är inte slutfört än. Foto: Tamara Vocar.

Tack vare svenskt bistånd har åsidosatta grupper runt om i världen kunnat stärkas i att föra sin talan och verka för en förändring av orättvisa samhällsförhållanden. Kristna Fredsrörelsens medföljning och skydd av organisationer som arbetat för rättvisa efter folkmordet i Guatemala är ett exempel på detta, och tidigare i år gav detta långsiktiga arbete äntligen resultat. Men framgångarna i Guatemala och andra latinamerikanska länder är inte huggna i sten och ska inte tas för givna. Det finns mycket kvar att göra. Om biståndet till Latinamerika ska avbrytas så måste det först finnas en vilja och en möjlighet för ländernas myndigheter att själva bekämpa fattigdomen och stärka de mänskliga rättigheterna i regionen.

Demokratin och de mänskliga rättigheterna behöver vårdas för att överleva. De latinamerikanska demokratierna är svaga och unga och risken för återfall i inbördeskrig eller diktatur finns fortfarande. Statskuppen i Honduras 2009 visar på de risker som finns. Det våld som journalister tvingas leva med i Mexiko, Guatemala och Colombia är andra exempel. Det svenska stödet till demokratiska val och till arbetet mot korruptionen i Latinamerika är fortfarande viktigt.

Hösten 2012 inleddes fredsförhandlingar mellan FARC-gerillan och regeringen i Colombia. Våren 2013 ställdes en tidigare diktator inför rätta för folkmord i Guatemala. Att i detta läge avbryta det svenska biståndet till rättssystemet, civilsamhället och utsatta människorättsförsvarare i dessa länder vore ansvarslöst.

Riskerna är stora för kvinnor som står upp för sina rättigheter eller arbetar mot kvinnomisshandel i Latinamerika. Situationen är också mycket allvarlig för personer som engagerar sig fackligt, arbetar som journalister eller verkar inom bonderörelsen. I värsta fall kan ditt politiska engagemang sluta med att du själv eller någon närstående mördas. Ändå fortsätter människor i Latinamerika att stå upp för sina rättigheter. Siffror från civilsamhället i respektive länder gör gällande att:

–          Minst 19 människorättsförsvarare mördades i Guatemala 2011.

–          Minst 49 människorättsförsvarare mördades i Colombia 2011.

Om vi tittar på statistiken över väpnat våld och våldsamma dödsfall i dessa länder så är de totala siffrorna ännu mer skrämmande och Guatemala och Colombia återfinns bland världens mest våldsdrabbade länder. Det svenska biståndet till dessa länder hjälper till att motverka våldet och stärka rättssystemen. Det här stödet kommer kanske inte alltid att behövas, men det behövs just nu för att de som kämpar för fred och mänskliga rättigheter inte ska behöva utsätta sig för onödiga risker.

Kristna Fredsrörelsen kommer att lyfta frågan om det svenska biståndet till Latinamerika i debatter under Almedalsveckan. Läs mer om vårt deltagande här: http://krf.se/kalendarium/

Aron Lindblom arbetar med Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram som leder fredsobservatörernas arbete i Latinamerika.

 

 

Fler inlägg i debatten om Sveriges bistånd till Latinamerika finns här:

Christer Winbäck (Fp) “Svenska regeringen vänder Latinamerika ryggen”: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svenska-regeringen-vander-latinamerika-ryggen_8215064.svd

Jon Bergeå: ”Vänd inte ryggen åt Latinamerika”: http://troochpolitik.se/?p=4309

Kristna Fredsrörelsen i Dagen ”Fel stoppa latinamerikastöd”: http://www.dagen.se/opinion/debatt/fel-stoppa-latinamerikastod/

MR-fonden med flera i Svenska Dagbladet ”Oroande att Sverige fasar ut biståndet till Latinamerika”: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/oroande-att-sverige-fasar-ut-bistand-till-latinamerika_8231106.svd

Diakonia, PMU och SMR i Dagens Nyheter: ”Var sjunde biståndskrona går till migrationsverket”: http://www.dn.se/debatt/var-sjunde-bistandskrona-gar-till-migrationsverket/

Annonser

Under den senaste tiden har de största demonstrationerna på mer än 20 år genomförts i Brasilien. Förra måndagen gick en kvarts miljon människor ut på gatorna för att protestera mot höjda kollektivtrafikpriser, mot korruption och mot de stora dyra investeringarna i sportarenor inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. ”Vi vill ha FIFA-standard på skolorna” stod det på plakat under demonstrationerna.

Demonstrationerna började i ganska liten skala men växte snabbt när polisen använde våld för att skingra de som deltog. Kristna Fredsrörelsen har sedan länge i olika sammanhang samarbetat med organisationen Sou da Paz som verkar i Brasiliens största stad Sao Paulo. Sou da Paz arbetar mot våld i samhället och för reformer av bland annat polisväsendet. De kommenterar polisvåldet i en artikel för den spanskspråkiga versionen av BBC. Att polisen får en militärlik utbildning bidrar till deras oförmåga att hantera protesterna konstruktivt, menar organisationen.

– Vi upplever ännu inte att polisen verkar inom de demokratiska ramarna, säger Luciana Guimarañes, direktor på Sou da Paz. Hon säger också att Brasilien fortfarande är märkt av arvet efter militärregimen som styrde landet fram till 1985. Då var polisens roll att försvarade statens intressen mot folkets.

Att demonstrationer växer snabbt efter att polisen använt övervåld är något vi sett även i Turkiet. Men Brasiliens president Dilma Rousseff har svarat på protesterna på ett helt annat sätt än sin turkiska kollega. Rousseff har sagt att det är bra att folk demonstrerar för bättre skolor, sjukhus och kollektivtrafik till ett rättvist pris. Enligt Brasiliens president är demonstrationerna ett bevis på demokratins kraft och på ”folkets rätt att påverka regeringens politik”. Hon hyllar demonstranterna för att utöva ett aktivt medborgarskap och lovar lyssna.

Det som händer i Brasilien visar också att sport och politik hänger intimt samman. Huruvida de stora sportevenemangen och den politiska aktivism som omgärdar dem kommer att bidra till ett bättre samhälle eller till mer korruption och våld i Brasilien återstår att se. Andra organisationer som Kristna Fredsrörelsen samarbetat med i Rio de Janeiro har länge kämpat för att göra VM till en stor manifestation för nedrustning och kamp mot det väpnade våldet. Vi räknar med att återkomma till detta här på bloggen.

Jon Bergeå

Projekthandläggare mänsklig säkerhet och nedrustning

Kristna Fredsrörelsen

Riksdagens försvarsberedning släppte den 31 maj sin säkerhetspolitiska rapport. Analysen är tydlig: ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Trots detta har den efterföljande diskussionen i princip uteslutande handlat om Rysslands upprustning och Sveriges militära förmåga.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har satt samman en skuggberedning där Kristna Fredsrörelsen och flera andra organisationer bidrar med analys av hot och problem som i högsta grad rör människors och samhällens säkerhet men som inte har militära lösningar. Texterna diskuterar också hur vi kan förebygga våld, konflikter och katastrofer genom långsiktigt säkra lösningar.

Läs hela pressmeddelandet från IKFF här: http://www.ikff.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/Pressmeddelande-Det-l%C3%B6ser-sig-s%C3%A4kert-Skuggberedning.pdf

Rapporten ”Det löser sig säkert – Civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen” finns här: http://www.ikff.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/Det-l%C3%B6ser-sig-s%C3%A4kert-Civila-samh%C3%A4llets-skuggberedning-till-F%C3%B6rsvarsberedningen.pdf

Utan att tillfråga medborgarna har Sverige under ett antal år fördjupat samarbetet med Nato. I Försvarsberedningens rapport rekommenderar försvarspolitikerna att Sveriges samarbete med denna militära allians ytterligare bör fördjupas. Anmärkningsvärt nog finner inte kommittén det nödvändigt att ge medborgarna möjlighet att ta ställning i frågan.

Klimatförändringarna i fokus

I fredags lämnade Försvarsberedningen sin rapport Vägval i en globaliserad värld med bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och dess konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Beredningens rapport ska ligga till grund för 2015 års långsiktiga försvarsbeslut och är således ett mycket viktigt analys- och inriktningsdokument för svensk säkerhetspolitik. I den gedigna omvärldsanalysen är beredningen tydlig med att klimatförändringarna, livsmedels- och vattensäkerhet, urbanisering och ofrivillig migration är stora säkerhetspolitiska frågor framöver och att Sverige behöver bidra med omfattande insatser till dessa områden. Detta är något som Kristna Fredsrörelsen och våra samarbetspartners i syd ser är en mycket angelägen inriktning för svensk säkerhetspolitik, och säkerhetsfrågor där Sverige har mycket att bidra med.

Två strategiska säkerhetspolitiska frågor utelämnas

Vi är däremot kritiska till avsnitten om militär krishantering och analys av hotbild mot Sverige och dess närområde. Delvis bottnar problemen i dessa avsnitt med det begränsade mandat som beredningen fick av regeringen. I Försvarsdepartementets anvisningar till Försvarsberedningen gavs ett tydligt uppdrag att bidra till den offentliga debatten om försvars- och säkerhetspolitik. Trots det fick inte Försvarsberedningen mandat att analysera två mycket strategiska säkerhetspolitiska frågor; dels beslut att beställa uppgraderade Jas Gripen, vilken har föregått beredningen, och dels att beredningen inte, trots kritik från C, FP och KD, har fått mandat att analysera frågan om ett svenskt Nato-medlemskap.

Utan att tillfråga medborgarna har Sverige under ett antal år fördjupat samarbetet med Nato. Samarbetet består både av omfattande deltagande i militära operationer under Natos ledning, så som insatserna i Libyen, Afghanistan och Kosovo, deltagande i det euroatlantiska partnerskapsrådet och dess kommittéer, och det praktiska samarbetsformatet Partnerskap for Fred inkluderande bl.a. militära övningar och gemensam planering.

Vaga formuleringar om innebörd i fördjupat Natosamarbete

Försvarsberedningen slår fast att samarbetet med Nato blir allt viktigare, både för EU och för Sverige, men att samarbetets förutsättningar har förändrats med Afghanistaninsatsens avveckling, USA:s minskade försvarsanslag och utvecklingen av det Euroatlantiska partnerskapet. Konsekvensen av denna förändrade kontext ser Försvarsberedningen som:

Med en dialog som inte kan luta sig mot ett deltagande med trupp i en pågående insats kombinerad med ett större europeiskt fokus på förmågeutveckling och interoperabilitet, måste partnerländer som Sverige och Finland hitta nya former för inflytande i Nato. Detta förutsätter ett proaktivt förhållningssätt till de möjligheter som uppstår.

Ett proaktivt förhållningssätt. Tydligare än så blir inte Försvarsberedningen gällande Sveriges fortsatta fördjupade partnersamarbete med Nato. Från ett ickevåldsligt perspektiv ser Kristna Fredsrörelsen det som mycket problematiskt att samarbete med militära allianser och menar att ett nära Natosamarbete är kontraproduktivt eftersom det riskerar att förstärka hotbilder mot Sverige snarare än att öka vår säkerhet.

Framför allt ser vi att Försvarsberedningens förslag kring utvecklandet av Natosamarbetet visar på ett demokratiunderskott i försvarspolitiken. I Finland utreddes verkningarna av ett eventuellt Nato-medlemskap redan 2007. Vi kan inte vänta tills Sverige i praktiken redan agerar som en medlem i Nato innan medborgarna tillfrågas om samarbetet. Tillsätt en utredning om effekterna av svensk Natopolitik och ge därefter svenska folket en möjlighet att själva ta ställning i frågan!

Sanna Svensson,

Informationshandläggare Mänsklig säkerhet och nedrustning

Kristna Fredsrörelsen

Hanna Eklund är ickevåldstränare, aktiv i Kristna Fredsrörelsens lokalgrupp i Göteborg och för tillfället placerad som obeväpnad följeslagare på Västbanken i Palestina med uppdrag att dämpa våldet och förhindra brott mot folkrätten. Här skriver hon om sina erfarenheter från Palestina:

En skolbuss på Västbanken som skadats av stenkastning från bosättare.

En skolbuss på Västbanken som skadats av stenkastning från bosättare.

Fatima, Rose och Jenna möts uppspelta på bussen. Äntligen skulle de få åka på skolresan!

– Jag kunde inte sova inatt för jag längtade så mycket, säger Rose.

Plötsligt stoppas bussen av en man som står mitt i vägen och skriker.

– Stanna stanna! Vad gör ni här? Har ni inte hört nyheterna? Bosättare attackerar alla palestinier på vägen till Nablus!

Jag träffar Mai dagen efter skolresan. Hon är lärare på flickskolan i Jayyous och hon berättar för mig om dagen de alla hade sett fram emot och sparat ihop pengar till. Tillsammans med tre andra lärare och cirka 250 elever i åldrarna 11-18 åkte de iväg i flera bussar. De skulle spendera en heldag tillsammans på tivoli för att fira att läsåret snart är slut. Samma morgon utbröt tumult vid Za’tara checkpoint. En bosättare miste livet och en palestinier blev skjuten. Samma checkpoint som Mai och hennes elever hade oturen att komma till bara en timme senare.

I Sverige är det fortfarande säkert att resa även om det varit en olycka eller till och med ett mord, men här är situationen så annorlunda. Resultatet efter attacken mot bosättaren vid Za’tara ledde till en våg av våld i flera dagar över hela Västbanken och Gazaremsan. Sammanlagt efter händelsen skadades 43 palestinier (av bosättare och israelisk militär), 8 bosättare (av palestinier) och mycket egendom förstördes.

Nyheter kom att fyra palestinska skolflickor på en annan skolutflykt och deras chaufför blivit skadade i ett anfall just på den vägen Mai och hennes elever skulle åka på. Läs mer här och här.

Bosättare är de israeler som bor på Västbanken. Alla bosättningar strider mot internationell rätt. Det är olagligt enligt internationell rätt att flytta sin befolkning in på ockuperat område, eller att uppmuntra dem till flytt. Israel bryter därför mot internationell rätt genom att erbjuda bosättarna ekonomiska förmåner som till exempel billiga bostäder, förmånliga lån och lägre skatter. Likaså är det olagligt att göra permanenta förändringar som byggandet av bosättningar innebär och förstörelse av privat egendom som när olivträd rycks upp, vilket Israel också gör sig skyldig till (för mer bakgrund se exempelvis: http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=1157).

Det finns idag cirka 2,5 miljoner palestinier på Västbanken. Bosättarna är ungefär 500 000 till antalet i mer än 120 bosättningar, byggda sedan 1967 då Israel ockuperade Västbanken (inklusive östra Jerusalem). Bosättningar och deras infrastruktur med mera upptar tillsammans 38,3 procent av den ockuperade Västbanken. Vi möter dagligen människor som menar att det största hindret för att stoppa ockupationen är bosättningarna. Vanliga kommentarer är: ”Hur ska vi kunna få tillbaka vår jord när den ersatts av israeliska lägenhetskomplex?” eller: ”Bosättarna kommer aldrig lämna Västbanken frivilligt.”

Våldsamma bosättare har länge varit ett problem i Palestina. Händelsen vid Za’tara var första gången en israel dödades på Västbanken sedan 2011. Förra året på Västbanken, skadades 353 palestinier av bosättare och 49 israeler skadades av palestinier. Bosättarna utgör cirka 17 procent av befolkningen på Västbanken och utförde förra året ungefär 88 procent av våldsbrotten mellan israeler och palestinier på Västbanken (räknat på att det finns 500 000 bosättare på Västbanken och 2,5 miljoner palestinier). 353 skadade palestinier av bosättare och 49 skadade israeler av palestinier på Västbanken. De israeliska myndigheterna missköter sin uppgift att göra tillräckligt för att förebygga attacker från israeliska medborgare mot palestinier, deras egendom och deras land. Israel uttrycker ofta att de behöver skydda bosättare och andra israeler från palestinier och uttrycker sällan att palestinier behöver säkerhet och skydd från israelerna. Skulle vi utgå från statistiken är det palestinierna som är mest utsatta på Västbanken och därför i störst behov av skydd.

Siffror på skadade är en del av verkligheten här. En annan del som inte syns i statistiken är den ständiga oron och rädslan. För hur gick det för Mai och hennes elever? Istället för att åka till tivolit som planerat fick de spendera hela dagen gömda i en park i väntan på att det var säkert att åka på vägarna igen. När de kom hem på kvällen väntade oroliga föräldrar i varje by på att få krama om sina barn.

Ekumeniska Följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI) skickar följeslagare till Palestina och Israel för att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Kristna Fredsrörelsen står bakom projektet och det arbete som EAPPI:s följeslagare utför liknar fredsobservatörernas arbete i Mexiko, Guatemala och Colombia.Vill du också bli följeslagare? Det finns två ansökningstillfällen per år. Vid nästa rekryteringstillfälle är 3 juni sista ansökningsdag. Ansökningshandlingar finns just nu på www.skr.org/foljeslagare.

Hanna Eklund, följeslagare i Jayyous, Västbanken, Palestina.

UPPDATERING: Guatemalas tidigare diktator Efraín Ríos Montt dömdes den 10 maj till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Den 20 maj underkändes och upphävdes denna dom av en högre rättsinstans i Guatemala. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Läs mer här: http://www.krf.se/domen-mot-diktatorn-underkandes

Här nedan återfinns vår bloggtext från den 15 maj då domen mot diktatorn fortfarande låg fast: 

Det är historiska ögonblick i Guatemala dessa dagar. I fredags kom nyheten att Efraín Ríos Montt har dömts till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Det är första gången som en tidigare statschef har dömts för detta i nationell domstol. Så skriver Sara Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala. Läs hela hennes text här på fredsobservatörernas blogg: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2013/05/13/antligen-har-de-lyssnat-pa-oss-om-den-historiska-domen-mot-efrain-rios-montt/

Den juridiska processen mot före detta diktatorn Efraín Ríos Montt pågick i 12 år innan domstolen till slut utfärdade domen. Kristna Fredsrörelsen fanns med vid början av nittiotalet och skyddade flyktingarna som då återvände hem till Guatemala efter att ha flytt till Mexiko undan folkmordet. År 2001 återvände vi till Guatemala för att skydda de som då inledde arbetet med att anmäla Ríos Montt och andra militärer för folkmord. Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare Sofia Walan säger i ett uttalande:

– Det här är en historisk händelse och ett viktigt steg för fred och försoning i Guatemala. De människorättsförsvarare som vi medföljer i Guatemala har kämpat för detta under lång tid och med stort tålamod. Nu måste det internationella samfundet stödja de som har vittnat i processen så att de inte utsätts för hot eller repressalier.

Kristna Fredsrörelsen har arbetat för att skydda överlevare efter folkmordet i Guatemala i över tio år och har en nära relation till organisationerna AJR och CALDH som har drivit rättsprocessen mot den tidigare diktatorn Ríos Montt. Ríos Montt satt vid makten under den allra blodigaste perioden av inbördeskriget, åren 1982-1983, då regeringsstyrkor utförde hundratals massakrer mot civilbefolkningen. När fallet äntligen togs upp i domstol förra året var det ett resultatet av vittnenas och överlevarnas hårda kamp och beslutsamhet att kämpa vidare trots smärtan och trots upprepade hot. Guatemalas diktatur var hård och blodig, inbördeskrig pågick i 36 år och krävde över 200 000 dödsoffer. Enligt sanningskommissionen CEH var den guatemalanska staten skyldig till 93% av alla övergrepp mot mänskliga rättigheter som begicks under kriget.

I sitt slutanförande på rättegångens sista dag uttryckte Francisco Soto från människorättscentret CALDH:

– Vi har kämpat för rättvisa i 30 år. Det här är inte en våldshandling och det handlar inte om hämnd. Detta handlar om rättigheter. Vi står nu inför ett viktigt moment i vårt lands historia. Om vi glömmer det som hänt så är vi dömda att upprepa historien.

Sofia Walan på Kristna Fredsrörelsen uttrycker dubbla känslor över domen:

– Idag är vi glada och lättade över den här domen, men samtidigt vet vi att rättvisan gick för långsamt och att en lång väg fortfarande återstår innan såren är läkta. Överlevarnas sorg och lidande kan aldrig suddas bort. Trettio år av straffrihet har passerat, men det är mycket positivt att de ansvariga nu äntligen börjar ställas till svars för sina handlingar.

I den nu avslutade rättsprocessen stod de tidigare militärerna Ríos Montt och Rodríguez Sánchez åtalade för folkmord och brott mot mänskligheten. Ríos Montt dömdes till totalt 80 års fängelse medan Rodríguez Sánchez friades från alla anklagelser. Nu väntar en process av överklaganden som mycket väl kan dra ut på tiden. Följ fredsobservatörernas blogg för att få uppdateringar om vad som händer i fallet framöver: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/

Besök gärna fotografen James Rodriguez hemsida för att se foton från rättegångens sista dag: http://www.mimundo.org/2013/05/11/2013-05-10-former-head-of-state-rios-montt-guilty-of-genocide/

Det tog över tio år för Guatemalas rättsväsende att inleda rättegången mot den tidigare diktatorn Ríos Montt och i arbetet med att förbereda rättsfallet har vittnen, jurister och andra människorättsförsvarare utsatts för otaliga hot och attacker. Domen är en seger för det guatemalanska civilsamhället och organisationerna AJR och CALDH, men även Kristna Fredsrörelsen har bidragit till arbetet genom att skydda personer och organisationer som har drivit fallet. Domen mot Ríos Montt visar att bistånd och stöd till civilsamhället har en effekt och bidrar till att stärka de mänskliga rättigheterna i världen. För att fortsätta det här arbetet behöver Kristna Fredsrörelsen ditt stöd. Skänk en gåva till bankgiro 900-0316 och följ oss här:

Facebook: https://sv-se.facebook.com/kristnafreds

Twitter: https://twitter.com/KristnaFreds

Kristna Fredsrörelsen i Sveriges Radio P1

Den 8 maj klockan 15 deltar Kristna Fredsrörelsens Stina Karbing i ett samtal om ickevåld och feministiskt självförsvar i programmet Nordegren & Epstein i Sveriges Radio P1, missa inte det!

Uppdrag: Fredsobservatör

I en ny artikel från Uppsala Universitet uppmärksammas Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer i Colombia:

– Jag ville få en utmaning och uppleva ett äventyr, men också arbeta med något konkret där jag känner att det jag gör bidrar till något positivt, säger fredsobservatör Agnes Berge. 

Läs hela artikeln här.

Nytt globalt vapenavtal ett viktigt steg framåt

Nyligen undertecknades för första gången ett globalt avtal för reglering av världens vapenhandel. Detta är unikt och Kristna Fredsrörelsen har varit med och tryckt på för att göra avtalet så strikt som möjligt.

– Vi har jobbat för det här i tio års tid tillsammans med våra partners i Latinamerika och i dag har vi firat avtalet. Det är långt ifrån perfekt, men ändå ett viktigt steg framåt, säger Jon Bergeå som arbetar som programsekreterare för mänsklig säkerhet och nedrustning hos Kristna Fredsrörelsen.

Läs hela artikeln här.

Aktion för etiska pensioner

Den 17 april överlämnade Kristna Fredsrörelsen och andra organisationer 3360 vykort till Finansdepartementet med krav på att de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) måste bli bättre på att respektera miljö och mänskliga rättigheter i sina investeringar. Aktionen uppmärksammades bland annat av Fria Tidningen och här på Kristna Fredsrörelsens blogg. Vill du vara med och stödja kampanjen för rättvisa och miljövänliga pensioner? Beställ vykort via e-post: aron.lindblom@krf.se

Viktigt att fortsätta arbeta för mänskliga rättigheter i Latinamerika

Kristdemokraternas Desiree Pethrus uttryckte stöd för Kristna Fredsrörelsens debattartikel till försvar för biståndet till Latinamerika. Foto från Twitter.

Kristdemokraternas Desiree Pethrus uttryckte stöd för Kristna Fredsrörelsens debattartikel till försvar för biståndet till Latinamerika. Foto från Twitter.

Just ny ryktas det om att Sida diskuterar att avsluta biståndet till de tre länder i Latinamerika som fortfarande får bistånd: Guatemala, Colombia och Bolivia. Kristna Fredsrörelsen menar att Sidas främsta argument, nämligen att dessa tre länder klassas som ”medelinkomstländer”, är svagt och bygger på en missuppfattning om vilken nytta biståndet kan göra. Förslaget att avsluta biståndet till Latinamerika har även kritiserats av Kristdemokraternas Desiree Pethrus (se ovan) och Folkpartiets Christer Winbäck. I en debattartikel i Dagen tydliggjorde vi vår syn på Sveriges bistånd till Latinamerika:

Förra året inleddes nya fredsförhandlingar mellan den colombianska regeringen och gerillan Farc. Detta är ett steg i rätt riktning för fred och positiv utveckling i Colombia och Sverige borde finnas med som en stark aktör till stöd för denna process. Att i dagsläget lämna Colombia med argumentet ”medelinkomstland” vore mycket olyckligt. Även Guatemala klassas som ”medelinkomstland”, men det absurda i detta begrepp blir tydligt när det samtidigt går att konstatera att hälften av alla barn i landet lever med kronisk undernäring. FN har beskrivit Guatemala som en av de värsta hungerkatastroferna i världen. I det första Millenniemålet har Sverige lovat att bidra till att halvera jordens fattigdom och hunger, något som blir svårt att uppnå om biståndet till Guatemala ska avbrytas. Samtidigt som situationen för de mänskliga rättigheterna är kritisk har rättssystemet i Guatemala alldeles nyligen tagit de första stegen till att utreda det folkmord som militären utförde under 1980-talet. Vi har svårt att förstå logiken i att Sida i detta läge vill avbryta samarbetet med de jurister, advokater, domare och vittnen som riskerat sina liv i processen för att utreda folkmordet i Guatemala.

Läs hela Kristna Fredsrörelsens debattartikel här.

Fler röster från Kristna Fredsrörelsen

Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare Sofia Walan skriver regelbundet ledarartiklar i eget namn i Sändaren, hennes senaste text går att läsa här: http://www.sandaren.se/debatt/det-finns-bara-en-utvag

Även ordföranden Peter Lööv Roos skriver texter i eget namn, bland annat här på bloggen Dagens Seglora: http://dagensseglora.se/2013/04/26/en-karleksforklaring-till-fororten/

Kristna Fredsrörelsen i Almedalen

Under första veckan i juli kommer Kristna Fredsrörelsen att delta i Almedalsveckan i Visby för att diskutera fred, vapenhandel och mänskliga rättigheter. Följ oss här på bloggen eller via hemsidan för att få information om var och när du kan träffa oss i Almedalen.

Kristna Fredsrörelsen är en viktig röst i samhällsdebatten. Vi står envist upp mot orättvisor och för fred. Om du vill att vi ska fortsätta höras och synas i debatten så är du varmt välkommen att bli medlem eller ge en gåva till bankgiro 900-0316. 

Följ Kristna Fredsrörelsen på Facebook: https://sv-se.facebook.com/kristnafreds

Följ Kristna Fredsrörelsen på Twitter: https://twitter.com/KristnaFreds